Nämndprocessen

Nämndprocessen beskriver de steg vid hantering av ett ärende som behöver beslutas av ett politiskt organ såsom ett utskott, nämnd eller av kommunfullmäktige. Vissa ärenden ingår i en cykel med årligen återkommande ärenden, till exempel sådana som rör budgeten. Nämndprocessens delar kan skilja sig åt från nämnd till nämnd.

Förvaltningens beredning av ärenden

Varje nämnd har en förvaltning (kontor) som bereder nämndens ärenden, det vill säga tar fram ärendets beslutsunderlag. Varje ärende har en ansvarig handläggare som ansvarar för att ta fram beslutsunderlaget. Beredningen leds dock av förvaltningschefen som är ytterst ansvarig för beslutsunderlagets kvalitet gentemot nämnden.

Grunden i förvaltningens beslutsunderlag utgörs av ett tjänsteutlåtande. Av detta framgår en beskrivning av ärendet och förvaltningens beslutsförslag. Det kan även innehålla exempelvis utredningar, redovisningar, rekommendationer med mera.

Ordföranden fastställer föredragningslista

Det är ordföranden som avgör vilka ärenden som ska finnas med på sammanträdets föredragningslista. I flera nämnder sker en ordförandeberedning under vilken ordföranden slutligen bestämmer vilka ärenden som ska tas med. Deltagare är som regel förvaltningschef, nämndsekreterare och de handläggare som har berett ärendena.

Beredningsutskott/Presidieberedning

De flesta nämnder har antingen ett beredningsutskott eller en presidieberedning. Tillsammans med ordföranden deltar ledamöter som är invalda i utskottet eller som ingår i nämndens presidium. Syftet med en sådan beredning är att ledamöterna ska kunna ställa frågor om ärendet eller lämna synpunkter. Som regel deltar även förvaltningschef, nämndsekreterare och de handläggare som berett ärendet.

Nämndsammanträde

Vid nämndens sammanträde har samtliga ledamöter och ersättare närvarorätt. Förvaltningschef och nämndsekreterare deltar och i förekommande fall även andra tjänstemän såsom chefer och handläggare. I Tanums kommun är nämndernas sammanträden slutna vilket innebär att allmänheten inte har tillträde. Ärendena behandlas enligt föredragningslistans ordning och varje ledamot har rätt att yrka bifall, avslag, tillägg eller ändring i ärendena. Ledamöter i nämnd har också så kallad initiativrätt vilket innebär att ledamoten har rätt att yrka om att ett helt nytt ärende ska väckas.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Alla ärenden som ska beslutas av fullmäktige måste först beredas av en nämnd. Kommunstyrelsen ges alltid rätt att yttra sig i ett ärende som ska beslutas av kommunfullmäktige. Vissa ärenden behöver inte beredas, till exempel valärenden.

Återremiss

Om en nämnd eller kommunfullmäktige anser att ett ärendes beslutsunderlag behöver fördjupas eller kompletteras kan beslut fattas om att återremittera ärendet. Ärendet går då tillbaka till förvaltningen för vidare beredning. När ärendet går upp för beslut igen är det nämnden eller kommunfullmäktige som avgör om beslutsunderlaget är tillfyllest.

Efter beslutssammanträdet

När ett beslut har fattats av en nämnd eller kommunfullmäktige vidtas vissa åtgärder för att beslutet ska kunna verkställas.

1. Protokollföring. Beslutet protokollförs på en paragraf i sammanträdesprotokollet.
2. Justering. Ordförande och justeringsperson(er) intygar att beslutet har nedtecknats korrekt.
3. Tillkännagivande. Beslutet tillkännages på kommunens offentliga anslagstavla.
4. Laga kraft. Om inget överklagande har kommit in under klagotiden får beslutet laga kraft.