Pilotprojekt om ungas ohälsa

En pilotstudie och en kartläggning av problemen ingår i ett pågående projekt i Tanum om barn och unga med psykisk ohälsa.

Elevvården, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (bup) är några av de organisationer som möter dessa barn och ungdomar.

-Det finns många resurser och många som bryr sig men vet alla vad andra gör? Och vet föräldrar och allmänhet vilka resurser som finns?, frågar sig Hillevi Stråge, koordinator i projektet Rätt att må bra.

Projektet ska bidra till samverkan och information, mellan professionella och även gentemot allmänhet, föräldrar och föreningsliv.

-Kanske kan ett plus ett då bli tre!, säger Stråge, som ser behov av en gränsöverskridande verksamhet.

Skolgång skyddar

Skolan är viktig. En satsning på ökad närvaro pågår i kommunen.

-Att klara grundskolan är jätteviktigt för att inte hamna i utanförskap. Och skolan är ett skydd mot ohälsa, säger Stråge.

Fritidsaktiviteter är också viktiga. Hillevi Stråge nämner som ett lyckat exempel konceptet Dans för hälsa, se fakta!

Idrottsföreningar och kulturskolan kontaktas inom ramen för projektet.

Pilotstudie

Fem familjer, med barn i grundskoleåldern och med kontakter med socialtjänsten, ingår i Rätt att må bra-projektet. Stråge besöker och samtalar med familjerna för att lyssna in och fånga upp behov, ibland som en förberedelse för de möten som hålls med alla som arbetar med ett barn med psykiska, psykiatriska eller sociala problem. Denna regionens samverkansform kallas Västbus.

-En bra form men föräldrar och barn kan ha svårt att få sagt vad de vill på dessa stora möten, säger Stråge.

Hon framhåller att det är barnets behov, inte vilka åtgärder som kan erbjudas, som måste styra. Det ger förutsättningar för delaktighet och medverkan från barn och föräldrar.

Ibland är det enkla saker som behövs, som nya rutiner för att komma iväg till skolan.

Kartläggning

I projektet ingår en kartläggning av omfattningen av ohälsa och neuropsykiatriska diagnoser i kommunen.

I samförstånd med föräldrarna i pilotstudien kartläggs också dessa barns personliga historik. När uppmärksammades deras problem först? Vad gjordes då?

-Vad har fungerat och vad har inte gjort det?

Svaren på frågorna kan ge viktiga erfarenheter för andra ärenden.

Hillevi Stråge efterlyser former för ett långsiktigt och förebyggande arbete. En idé är årligen återkommande dagar i Tanum, för utbyte av information om psykiska problem.

-Och som bas för samtal - hemma, i skolan eller kanske på fritidsgårdar.

Fakta:

Rätt att må bra finansieras av statsbidrag. Kommunen har fått medel för hösten 2019 och söker för 2020.

Fem fokusområden i regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting: Förebyggande och främjande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation.

Hillevi Stråge är sjuksköterska, med distriktssköterskekompetens, och har arbetat såväl på bup-akut i Borås som på HVB (Hem för vård eller boende) och i socialtjänsten i Tanum.

Dans för hälsa erbjuder möjligheter till rörelseglädje och gemenskap för ungdomar med psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Konceptet, grundat på en vetenskaplig studie, drivs av fysioterapeuten Anna Duberg, och har anammats i flera kommuner runtom i landet.