Riktlinjer för alkoholservering

Kommunfullmäktige 2021-03-22, § 35.

1 Inledning

Sedan den 1 januari 2011 gäller en ny Alkohollag (2010:1622).

Av lagens 8 kap 9 § framgår att kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt alkohollagen och anslutande föreskrifter samt att kommunen ska ha riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen.

Lagstiftaren har lagt stor vikt vid att kommunernas riktlinjer innehåller vad som gäller enligt alkohollagen och tillhörande föreskrifter och vilka hänsyn till lokala förhållanden som kommunen tar vid tillståndsgivningen.

Folkhälsomyndigheten (FOHM) har tagit fram en modell för hur dessa riktlinjer ska utformas och denna modell ligger till grund för dessa riktlinjers utformning.

1.1 Bakgrund

I och med införandet av den gamla alkohollagen (1994:1738) övergick tillståndsgivningen från länsstyrelserna till kommunerna. Tidigare hade kommunerna varit remissinstanser till länsstyrelserna. Som remissinstans hade kommunerna genom det kommunala vetot en stark ställning, vilket innebar att en kommun kunde hindra en länsstyrelse från att bevilja en ansökan om serveringstillstånd om man inte ville ha en viss etablering i kommunen. Det kommunala vetot behövde inte motiveras och gick bara att överklaga genom så kallad kommunalbesvär.

Lagstiftaren önskade dock även fortsättningsvis ge kommunerna en möjlighet att kunna utforma en tillståndsbegränsande politik i den egna kommunen, varför den gamla lagen innehöll en särskild bestämmelse som gjorde det möjligt att avslå en ansökan om så kallad alkoholpolitiska olägenheter kunde befaras. Dock att denna begränsningsregel kom att ändras så att den var tillämplig när en servering kunde befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller befarades kunna medföra särskild risk för människors hälsa.

Nytt i och med att det kommunala vetot togs bort var att alla avslagsbeslut och då även avslagsbeslut som fattades med ”begränsningsregeln” dels skulle motiveras av kommunerna och dels gick att överklaga till förvaltningsdomstol. Detta har medfört ökade krav på kommunerna att göra tydligt vad som gäller vid tillståndsprövningen. I propositionen till den gamla Alkohollagen fick kommunerna uppdraget att ha alkoholpolitiska program med de kriterier kommunen avsåg att tillämpa när man bedömde om en servering kunde orsaka alkoholpolitiska olägenheter, till ledning för personer som ville ansöka om serveringstillstånd. Detta har nu kompletterats med ett tillägg som särskilt framhåller serveringsställets belägenhet samt lyfts in i lagtexten. Vad som avses är geografisk belägenhet, till exempel att lokalen är belägen i ett bostadsområde, vid en skola eller fritidsgård, nära ett boende för missbrukare eller ungdomar: det vill säga särskilt utpekade miljöer som typiskt sett innebär risker för uppkomsten av olika alkoholrelaterade olägenheter (proposition 2009/10:125, s. 98).

2 Tanums kommuns riktlinjer för alkoholservering

Riktlinjerna har utformats utifrån att alkohollagen är en social skyddslagstiftning och där social hänsyn ska ha företräde framför näringsintressen men med beaktande av att en viss utveckling ändock skett till exempel om människors utevanor vid utformningen av de serveringstider som gäller i kommunen.

I nu gällande riktlinjer har en förläning av serveringstiden skett till klockan 11.00 -02.00 som en anpassning efter rådande förhållanden och utifrån bedömningen att denna förlängning av serveringstiden ej torde medföra några problem i stort varken ur ordnings- eller ljudstörningssynpunkt utifrån erfarenheten under de sista tio (10) åren. I och med det tas också systemet med så kallade prövotider bort. Ytterligare en grund för denna justering har varit att det i vissa fall rått viss ojämlikhet mellan restaurangerna på grund av reglernas utformning om prövotider.

Reglerna för när tillfälligt utökad serveringstid till klockan 03.00 kan medges har bibehållits från de gamla riktlinjerna.

2.1 Riktlinjer vid ansökan

En ansökan om serveringstillstånd bedöms utifrån alkohollagens (AL) krav och med beaktande av alkoholförordningen, olika förarbeten, rättspraxis samt föreskrifter och kommentarer meddelade av Folkhälsomyndigheten.

Av 8 kap 12§ AL framgår att servering endast får meddelas den som visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden är lämplig att utöva verksamheten.

Av 8 kap 15 § AL framgår att serveringen ska ha ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat.

Av 8 kap 16 § AL framgår att ett serveringsställe ska vara lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt.

Av AL 8 kap 17 § framgår att serveringstillstånd får vägras även om de grundläggande kraven om lämplighet och lokal är uppfyllda om serveringen kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa.

Viktigt är att det påpekas att det inte finns någon generell “rätt“ att få serveringstillstånd utan ett serveringstillstånd är ett samhälleligt förtroende som den sökanden erhåller om denne visar att denne är lämplig att inneha serveringstillstånd samt om sökt verksamhet är förenlig med alkohollagens regler. En ansökan ska dessutom vara skriftlig och innehålla det underlag som krävs för att kommunen ska kunna göra en fullständig prövning av ansökan.

Kommunen ska bedöma om serveringen kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa jmf. 8 kap 17 § AL.

En ansökan om stadigvarande serveringstillstånd får inte bifallas utan att polismyndighetens yttrande har inhämtats. Desamma gäller, om det inte rör sig om arrangemang av endast obetydlig omfattning, tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten.

Polismyndigheten yttrar sig dels över sökandes lämplighet och dels över sökt restaurangrörelse och då främst ur ordningssynpunkt båda vad gäller själva restaurangverksamheten och vad avser om ordningsläget i området för den tilltänkta etableringen. Miljöavdelningen bedömer främst risken för att ljudstörningar uppkommer för närboende. Båda dessa yttranden tillmäts stor vikt tillståndsprövningen. Detta kan till exempel medföra att en sökanden erhåller kortare serveringstid i det enskilda fallet än vad som generellt brukar medges i kommunen.

Restaurangens inriktning är av avgörande betydelse vid en etablering i ett område med en stor social belastning och en ansökan om serveringstillstånd kan till och med nekas utifrån den så kallade etableringsbegränsningsregeln 8 kap 17 § AL om det kan befaras att etableringen kommer att kunna medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa finns. Den inriktning som till tillståndshavaren väljer, är ofta av avgörande betydelse för ordningsförhållandena i och kring en restaurang. Vid tillståndsgivning kan detta medföra olika former av begränsningar så som villkor för hur länge en restaurang får spela musik, begränsningar av serveringstider, villkor om vakter och vid allvarliga fall alltså avslag med stöd av 8 kap 17 § AL.

För att serveringstillstånd ska medges ska sökanden visa att denne äger disponera sökt serveringslokal eller serveringsområde, att denne alltså har dispositionsrätt till lokalen. Även fastighetsägarens godkännande till sökt restaurangverksamhet krävs i sådana fall där inte polismyndighetens tillstånd krävs som vid nyttjande av allmän mark.

Vid servering till allmänheten eller vid stadigvarande servering till slutna sällskap ska serveringsstället vara lämpligt ut brandsäkerhetssynpunkt. Räddningstjänsten yttrar sig över remisser om brandsäkerhet och säkerhet överhuvudtaget och räddningstjänsten hör i sin tur inom alkohollagsremissen sotarmästaren angående exempelvis status på imkanalerna.

Alkoholservering ska ingå i ett seriöst sammanhang. En viss restriktivitet bör gälla vid ansökningar om serveringstillstånd i samband med idrottsevenemang eller evenemang som riktar sig främst till ungdomar.

Verksamheter som inte bör medges serveringstillstånd är sexklubbar, arrangemang eller shower med naket inslag, till exempel striptease. Inte heller drogliberala rörelser bör medges tillstånd.

Tillståndshavaren ansvarar för att ingen diskriminering sker på eller i omedelbar anslutning till serveringsstället. Diskriminering av personer på grund av kön, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller funktionsnedsättning kan leda till att serveringstillståndet återkallas efter en fällande dom.

Det är tillståndshavarens ansvar att det finns ett tillstånd av polismyndigheten till offentlig tillställning (SFS 1993:1617) då sådan krävs. Antalet förordnade ordningsvakter kan även regleras i sådant tillstånd. Gällande tillstånd ska inges till tillståndsenheten.

2.1.1 Handläggningstider

Enligt 5 § alkoholförordningen (2010:1636) ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet får handläggningstiden förlängas med högst fyra månader.

För att Tillståndsmyndigheten ska kunna fatta beslut i ett ärende krävs att sökanden kommer in med en fullständig ansökan innebärande att ansökan åtföljs av de underlag som krävs. Av aktuella ansökningsblanketter och tillhörande informationstexter (lathundar), som bland annat finns publicerade på kommunens hemsida, framgår vilket underlag som ska medfölja en ansökan. Om ansökan ej är komplett påverkar det handläggningstiden.

Till exempel ska kunskap i svensk alkohollagstiftning, finansiering, dispositionsrätt till sökt serveringslokal/område och kökets beskaffenhet kunna styrkas. Utan tillräckligt underlag är ansökan ej fullständig, och det kan då ta längre tid innan beslut kan fattas. I ett ansökningsärende är det den sökande som har att visa att alkohollagens högt ställda krav på lämplighet är uppfyllda, både vad det gäller bolaget och de personer som bedriver verksamheten.

Det är därför viktigt att sökande tar del av de anvisningar som följer med vald ansökan, och inkommer med de handlingar som krävs för att underlaget ska bli komplett.

Schematiskt är gången sådan, vid en nyansökan om permanent serveringstillstånd, att när en ansökan inkommer till kommunen så erhåller sökanden meddelande inom en vecka huruvida ansökan är komplett eller om komplettering av ansökan behöver göras. I detta skede gör ingen saklig bedömning av underlaget i sig utan endast ett konstaterande om olika typer av underlag finns bilagt ansökan. Om ansökan förefaller vara komplett skickas ansökan ut på remiss inom en vecka. I annat fall uppmanas sökanden att komplettera sin ansökan inom tre veckor. När begärda kompletteringar inkommit till kommunen, skickas så denna kompletterade ansökan ut på remiss. Kommunen strävar efter att inhämtande av remisser ej ska ta mer än tre veckor. Därefter beräknas ett sammanställande och bedömande av inkomna remissvar samt eventuell kommunicering i mer okomplicerade fall ta cirka två veckor, vartefter ärendet antingen direkt avgörs via delegationsbeslut eller sänds vidare till kommunstyrelsen för prövning av ansökan som exempelvis när det gäller alla ansökningar om permanenta serveringstillstånd och när det är fråga om förslag på avslag på ansökan.

Tabell 1: Handläggningstider 
Typ av ansökanHandläggningstid
Ansökan om nytt serveringstillstånd 2-3 månader
Förändring av befintligt serveringstillstånd, till exempel utökad tid eller utvidgad lokal 2-4 veckor
Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten 4-6 veckor
Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd för slutet sällskap 2-4 veckor
Anmälan om cateringtillfälle1-3 veckor

2.1.2 Kunskapsprov

En sökande är skyldig att avlägga Folkhälsomyndigheten kunskapsprov så vida sökanden ej omfattas av de undantag som finns meddelat i Folkhälsomyndigheten föreskrift om kunskapsprov FoHMFS 2014:7 § 10 där exempelvis någon som redan innehar serveringstillstånd i kommunen eller innehar sådant i annan kommun sedan ett par år och som skött detta utan formell anmärkning är undantagna från prov.

Prov för serveringstillstånd, med undantag för pausservering, omfattar fyra delmoment. Prov som avser ansökan om tillstånd för stadigvarande servering till allmänheten och för stadigvarande cateringverksamhet för slutna sällskap ska bestå av 60 frågor. Prov som avser ansökan om tillstånd för tillfällig servering till allmänheten och för stadigvarande servering till slutna sällskap ska bestå av 44 frågor. Prov som avser ansökan om tillstånd för tillfällig servering till slutna sällskap ska bestå av 28 frågor. Kunskapsprov för pausservering och för provsmakning av alkoholdrycker omfattar tre delmoment. Provet består av 28 frågor.

Kommunen ska vid sin prövning av en sökandes kunskaper i alkohollagstiftningen använda prov framtagna av Folkhälsomyndigheten.

Ett kunskapsprov får avläggas muntligen om sökanden inte behärskar något av de språk som proven tillhandahålls på, kan styrka påtagliga läs- eller skrivsvårigheter eller om det i övrigt finns särskilda skäl.

Tolk som anlitas ska vara auktoriserad.

En sökande som inte blir godkänd ska få en ny möjlighet att visa sina kunskaper. En sökande kan erbjudas sammanlagt tre tillfällen till prov.

Proven finns tillgängliga på fyra språk, svenska, engelska, franska och arabiska.

Kunskapsfrågorna fördelas på fyra delmoment:

1. Alkoholpolitik

2. Bestämmelser om servering

3. Bestämmelser om tillsyn

4. Bestämmelser om mat och utrustning

För godkänt resultat krävs att sökanden uppnår minst 75 procent rätta svar inom varje område som ingår i provet.

Kravet på prov eller innehav av serveringstillstånd i annat bolag för styrkande av tillräckliga kunskaper i svensk alkohollagstiftning ställs mot minst 50 procent av de personer som har ett betydande inflytande i sökt serveringsrörelse.

2.1.3 Remissyttranden

Vid ansökan om stadigvarande tillstånd till allmänheten eller till slutna sällskap och vid en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten eller slutna sällskap inhämtar kommunen som regel remissyttranden från, polismyndigheten, räddningstjänsten, miljöavdelningen. När det gäller ansökningar om permanenta serveringstillstånd inhämtas också remissvar från Skatteverket och ibland också från Kronofogdemyndigheten och vid behov sådana remisser när det gäller ansökningar om tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten eller slutna sällskap.

Av 8 kap.11 § AL framgår att polismyndighetens yttrande alltid ska inhämtas vid en prövning av en ansökan om stadigvarande serveringstillstånd både när ansökan avser servering till allmänheten såväl som i slutet sällskap. Yttrande ska även inhämtas vid ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, om det inte rör sig om ett arrangemang av endast obetydlig omfattning. Även vid betydande förändringar i ett bolag med serveringstillstånd inhämtas yttrande från polismyndigheten.

Polismyndighetens yttrande till kommunen fyller en viktig information, då kommunen härigenom får information om både sökandes lämplighet och förhållanden i det område där den sökande vill etablera serveringsverksamhet och polisens bedömning av på vilket sätt dessa förhållanden kan antas bli påverkade av den sökta etableringen eller en utökning av densamma.

Polismyndighetens yttrande tillmäts stor betydelse vid bedömningen av ansökan.

Av 8 kap.16 § AL framgår att de lokaler som används för servering till allmänheten eller för stadigvarande servering till slutna sällskap ska vara lämpliga ur brandsäkerhetssynpunkt, med den skillnaden att något undantag för arrangemang av obetydlig omfattning inte görs medförande att i dessa fall ska alltid räddningstjänsten höras. Räddningstjänsten kan även komma att höras om andra typer av ansökningar där då syftet är att få en bedömning av det föreligger någon risk för människors hälsa och då med betoning på säkerhet.

Polismyndigheten

Polismyndigheten yttrar sig i fråga om:

1. Vandel

2. Sökt serveringstid

3. Ordningsstörningar vid serveringsstället

4. Krav på förordnade ordningsvakter

5. Om tillstånd till offentlig tillställning

Vid nyttjande av mark till uteservering eller vid annat nyttjande av allmän mark ska även polismyndighetens tillstånd sökas och inges till tillståndsenheten innan serveringstillstånd beviljas (dispositionsrätt).

Räddningstjänsten

Bedömningen av säkerheten med då främst fokus på brandsäkerheten görs av räddningstjänsten.

Lokalerna där serveringstillstånd gäller ska vara lämpliga för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt. Brandskyddskravet, som tidigare gällde för lokaler med stadigvarande tillstånd till allmänheten, omfattar nu även lokaler med stadigvarande servering till slutna sällskap (se 8 kap 16 § alkohollagen).

Räddningstjänsten gör en personantalsbedömning utifrån ritning som visar serveringslokalen i färdigt skick avseende bordsavdelning, eventuell scen och antal platser vid bord.

Antal sittplatser i lokalen samt det totala personantalet ska framgå av tillståndsbeviset. Detta medför att det är av stor vikt att en skalenlig och korrekt ritning inges i varje ärende så att ett fullgott underlag finns för räddningstjänst att göra en korrekt bedömning av personantalet utifrån de förutsättningar som gäller för lokalen.

Räddningstjänsten hör i sin tur, inom den remiss man erhållit i ett alkoholärende, sotarmästaren vilken senare bland annat har att kontrollera imkanaler.

Kommunen har som praxis att vid beviljande av serveringstillstånd genom villkor bestämma högsta antalet besökare i serveringslokalen till de högsta antal besökare som räddningstjänsten bedömer som högsta antal besökare utifrån ovan nämnda kriterier i sitt senaste brand- och tillsynsprotokoll.

När det gäller utformning av serveringslokalen, utifrån matkravet som finns i alkohollagen, så kvarstår följande: Serveringsstället ska vara utrustat med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sittplatser för matservering. Om det finns drinkbar får den ta i anspråk endast en mindre del av serveringsställets totala yta och vara belägen i nära anslutning till matsalen( jmfr 8 kap 15 § Alkohollagen).

Miljöavdelningen

Vid varje prövning av ett nytt tillstånd och vid varje väsentlig utökning av verksamheten i en befintlig restaurang ska tillståndsenheten beakta om ansökan kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa dit ljudstörningar hör. För att kunna göra en fullgod bedömning av dessa faktorer skickas bland annat remiss till miljöavdelningen som ombeds ta ställning till risk för olägenheter med betoning på risken för ljudstörningar i samband med den sökta verksamheten, ett ställningstagande till den sökta serveringstiden samt eventuella andra hinder som skulle kunna medföra särskild risk för människors hälsa.

Skatteverket

Skatteverket yttrar sig i fråga om:

1. Restföringar av skatter och avgifter till det allmänna

2. Betalningsuppmaningar

3. Beslut om kontrollavgifter

4. Inkomst av kapital, över- och underskott av näringsverksamhet, inkomst av tjänst, huruvida företrädare för bolaget deklarerat eller inte samt förekomst av F-skattsedel.

Skatteverket kan dels höras för direkta registeruppgifter så som angående eventuella restföringar av skatter men kan också fungera som sakkunniga till kommunen vid bedömning av inlämnad finansieringsplan.

Remiss skickas också till Skatteverket vid betydande förändringar i bolag med serveringstillstånd.

2.1.4 Villkor vid meddelande av serveringstillstånd

Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer kan en kommun i samband med ett beslut om serveringstillstånd också meddela olika slag av villkor. Syftet är att motverka olika former av olägenheter så som till exempel risk för ordningsstörningar, ljudstörningar eller överintag av gäster. Villkor kan endast meddelas vid beslut om serveringstillstånd. Dit räknas också beslut om utökning av ett gällande tillstånd, till exempel förlängd serveringstid och utökning av serveringslokal samt förordnade ordningsvakter efter vissa klockslag.

2.1.5 Serveringstider

I 8 kap 19 § AL stadgas att servering av alkoholdrycker får påbörjas tidigast klockan 11.00 och avslutas senast klockan 01.00, om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat.

Serveringstid både för inneservering och uteservering medges som längst till klockan 11.00 – 03.00 för fredagar och lördagar samt vardag innan storhelg med prövotid om ett år och till klockan 11.00 – 02.00 för övriga dagar. Om inga allvarliga brister kunnat konstateras under prövotiden, meddelas tillstånd om permanent utökning av serveringstiden till klockan 11.00 – 03.00 för fredagar och lördagar samt vardag innan storhelg i samband med att prövotiden utgår. Någon särskild ansökan om att erhålla permanent utökning av serveringstiden efter prövotidens utgång krävs ej.

Tillfälligt utökad serveringstid kan medges till klockan 11.00-03.00 för fredagar och lördagar samt vardag innan storhelg samt därutöver under de förutsättningar som anges i 2.1.6 ”Tillfälligt utökade serveringstider till klockan 03.00”.

Vid bedömning av lämplig serveringstid görs alltid en prövning i det enskilda fallet där det ska beaktas om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller innebära särskild risk för människors hälsa, jämför 8 kap. 17 § vilken bedömning är överordnad företagsekonomisk eller näringspolitisk hänsyn.

Remissinstansernas yttranden och bedömning tillmäts stor betydelse vid bestämmande av serveringstider. Särskild vikt tillmäts polismyndighetens bedömning av risken för ordningsstörningar respektive vid miljöavdelningens bedömning av risken för ljudstörningar.

2.1.6 Tillfälligt utökade serveringstider till klockan 03.00

Tanums kommun kan medge tillfälligt utökad serveringstid till klockan 03.00 både för servering av allmänheten och slutna sällskap fredagar och lördagar samt vardag innan storhelg.

Tillfälligt utökad serveringstid till klockan 03.00 kan också medges för servering av allmänheten och slutna sällskap i samband med karnevaler och festivaler då hög ljudnivå vid senare tidpunkter och viss störning av boende ändå är att förvänta på grund av den aktuella dagens karaktär av allmän festdag eller själva huvudarrangemanget, samt att det ej i övrigt kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa.

Därutöver kan tillfälligt utökad serveringstid till klockan 03.00 medges för servering av slutna sällskap övriga dagar än ovan uppräknade då risken för ljudstörningar och ordningsstörningar bedöms som låg utifrån arrangemangets art.

Vid bedömning om tillfälligt utökad serveringstid till klockan 03.00 kan medges fästs alltid vikt vid arrangemangets art och huruvida det kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. En samlad bedömning görs av arrangemangets inriktning, vilken bland annat kan framgå genom val av musik, artist och av arrangemangets marknadsföring.

Tillfälligt utökad serveringstid till klockan 03.00 kan även erhållas vid evenemang, där synnerliga skäl finns att bevilja tillfällig utsträckt serveringstid på grund av evenemangets art, krets det vänder sig till, nationell eller internationell prägel samt i förhållande till omständigheterna i övrigt.

2.1.7 Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet

Av 8 kap.17 § AL framgår att en ansökan om serveringstillstånd kan avslås om serveringsställets placering eller det av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk finns för människors hälsa, även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda.

Lagregeln gör det möjligt för en kommun att förhindra etableringar av restauranger med servering av alkoholdrycker i särskilt känsliga områden, såsom i närheten av skolor, ungdomsgårdar eller där många ungdomar annars brukar samlas eller i områden med känd missbruksproblematik och där social hänsyn ska vara överordnad företagsekonomisk eller näringspolitisk hänsyn. Se även under 2.1.10 ”Servering på idrottsarenor”.

Om antalet restauranger i ett område har ökat eller riskerar att öka i en sådan omfattning att påvisbara olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa har uppkommit eller med grund kan befaras uppkomma, kan kommunen som tillståndsmyndighet förhindra att nya serveringstillstånd i området beviljas.

Vid varje ansökan av ett nytt tillstånd och vid varje väsentlig utökning av verksamheten (som ska anmälan till kommunen) i en befintlig restaurang, ska tillståndsmyndigheten beakta risken för att det kan uppstå olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa.

Remissinstansernas yttranden och bedömning tillmäts stor betydelse vid bestämmande av om sökt serveringstillstånd kan medföra risker olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller innebära särskild risk för människors hälsa.

2.1.8 Kökskrav och matutbud

Av 8 kap 15 § AL framgår vilka krav som ställs på kök och matutbud på serveringsställen med serveringstillstånd. Kraven varierar dock utifrån vilken typ av serveringstillstånd som det gäller.

Ett stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får endast medges om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan 23.00 får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter.

Matservering är ett grundläggande krav för att erhålla och behålla ett serveringstillstånd och det är viktigt att det serveras sådan mat som gästerna kan förväntas beställa. Mat ska kunna erbjudas under hela serveringstiden alltså även efter klockan 23.00, dock att då det räcker att några enklare rätter tillhandahålls.

Det så kallade gatukökssortimentet räknas ej som mat exempelvis, hamburgare, korv med bröd, kebab etcetera, men får dock finnas utöver den meny som så kallat bär upp ett serveringstillstånd. Dock att serveringstillstånd ej får meddelas rena gatuköksmiljöer, utan miljön ska alltid till övervägande del vara en restaurangmiljö.

I restauranglokalen ska finnas ett lämpligt antal sittplatser (bord och stolar) i förhållande till restaurangens storlek för att möjliggöra servering av mat. Detta gäller också för uteserveringar samt under hela serveringstiden.

Vid tillfällig servering och till slutna sällskap finns inget kökskrav, men serveringsstället ska tillhandahålla tillredd mat.

Vid tillstånd för pausservering eller vid tillstånd för provsmakning finns inget krav på att tillhandahålla lagas mat.

2.1.9 Uteserveringar

Av 8 kap 14 § framgår att ett serveringstillstånd ska avse ett visst avgränsat utrymme, vilket medför att det även kan avse en uteservering som finns i anslutning till serveringsstället. Kommunen kan vid tillståndsgivningen besluta om kortare serveringstider på en uteservering än de tider som gäller inomhus. Det kan även villkoras tider för när uteserveringen ska vara utrymd. Anledningen är att verksamheten inte får störa omgivningen till exempel boende i närheten av restaurangen. Även andra villkor som till exempel villkor för musikspelande kan infogas i ett beslut.

I ordningslagen finns grundläggande regler om uteserveringar. Alkoholservering på uteservering regleras inte särskilt i alkohollagen, utan samma regler som vid bedrivande av alkoholservering i övrigt gäller även vid uteservering.

Vid ett beslut om servering på uteservering ska uteserveringen vara utrymd senast 30 minuter efter den serveringstid som beviljats.

Uteserveringen ska avgränsas på ett betryggande sätt, och uppfylla övriga krav till exempel godkännande av markägaren, tillstånd från polismyndigheten att använda offentlig plats samt bygglov där så krävs.

2.1.10 Gemensamt serveringsutrymme

Av 8 kap 14 § andra stycket AL framgår att det finns möjlighet för flera tillståndshavare att gemensamt få tillstånd att servera på samma yta innebärande att kan utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. En förutsättning är att de bolag som ansöker om gemensamt serveringsutrymme har ett eget serveringstillstånd i direkt anslutning till den gemensamma ytan. Särskilda villkor kan då meddelas i samband med tillståndet om behov finns.

2.1.11 Servering på idrottsarenor

Tanums kommun har en restriktiv syn på alkoholservering i samband med idrottsutövande eller i lokaler där sådant utövande kan förekomma.

En bedömning görs i varje enskilt fall om utifrån de förutsättningar som ansökan omfattar med särskilt fokus på publikens förväntade ålderssammansättning och risken för ordningsstörningar.

Om sökt serveringslokal används för organiserad ungdomsidrott, bör villkor infogas i serveringstillståndet om att alkoholservering ej får ske under tid som sådan verksamhet bedrivs.

2.1.12 Pausservering

Tillstånd får meddelas utan att kravet på att lagad mat ska tillhandahållas. Servering får dock endast ske under pauser i föreställningen i foajé till teater eller konsertlokal. Särskild restriktivitet ska gälla vid beviljandet av dessa tillstånd då det gäller ungdomsarrangemang. För teater eller konsertlokal som saknar etablerad permanent verksamhet kan endast tillstånd meddelas för enstaka tillfälle eller för tidsperiod då föreställningar eller uppträdanden förekommer. Vid pausservering medges endast tillstånd för öl och vin.

2.1.13 Serveringstillstånd för cateringföretag

Ett bolag kan ansöka om cateringtillstånd.

Bolaget kan sedan efter meddelat tillstånd anmäla catering till tillståndsenheten som endast godkänner att lokalen uppfyller räddningstjänstens krav på brandsäkerhet för den sökta verksamheten.

Catering sker av mat, alkoholdryck och serveringspersonal till slutna sällskap.

Catering är endast möjlig till lokal, till vilket tält ej räknas. Likaså omfattar inte den särskilda formen cateringtillstånd direkt utomhusservering. Dock att en lokal kan ha ett tillhörande utomhusservering exempelvis om catering bedrivs hem till en villa så kan verandan och trädgården medräknas i serveringsområdet.

2.1.14 Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap

Av 8 kap 2 § framgår att ett serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller till slutet sällskap. Tillståndet kan vara stadigvarande eller avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle. Tillfälliga serveringstillstånd till slutna sällskap kan dels vara i näringssyfte (så kallat festvåningstillstånd) och dels till egna medlemmar (så kallade klubbrättigheter).

Vid tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten eller slutet sällskap ska tillredd mat tillhandahålls jml 8 kap 15 § tredje stycket AL.

Vid definition av ”tillfällig servering” så utesluts regelbundet återkommande verksamhet.

Ansökningar om tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten kan avse allt ifrån stora till små festivaler och enstaka mindre evenemang.

2.1.14.1 Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten:

Alkoholserveringen ska ingå i ett seriöst evenemang. Återhållsamhet bör gälla vid ansökningar om serveringstillstånd i samband med idrottsevenemang eller arrangemang som riktar sig främst till ungdomar.

Några viktiga punkter att tänka på vid ansökan om tillfälliga serveringstillstånd är:

1. Sökanden ska ha beviljats markupplåtelse

2. Sökanden ska ha beviljats rätt att disponera markytan/lokalen.

3. Miljöförvaltningens krav på livsmedelshantering ska vara uppfyllda.

4. Lagad eller på annat sätt tillredd mat ska kunna tillhandahållas.

5. Serveringen ska bedrivas inom en avgränsad serveringsyta, med tillfredsställande antal sittplatser och tydliga avgränsningar.

6. Serveringstid medges som längst till klockan 11.00 - 02.00.

7. Betryggande tillsyn över serveringen ska vara möjlig.

Sökanden ska vara såväl personligt som ekonomiskt lämplig i enlighet 8 kap 12 § AL samt att arrangemanget i övrigt ska uppfylla de krav som alkohollagen ställer. Kravet på lämplighet kan i vissa fall även omfatta en huvudarrangör för till exempel en festival om denne bedöms ha betydande inflytande även för serveringsrörelsens bedrivande.

2.1.14.2 Tillfälliga serveringstillstånd till slutet sällskap.

Ett slutet sällskap är en begränsad krets av personer som delar någon form av gemensamt intresse och där personerna som ska delta på sökt arrangemang är kända i förväg. När det gäller servering till slutet sällskap får det inte vara en tillställning som betraktas som offentlig enligt ordningslagen, utan kretsen som arrangemanget vänder sig till ska vara sluten.

En förutsättning för att man ska kunna få tillfälligt tillstånd till slutet sällskap är att man kan visa kunskap i alkohollagen. Kunskapskravet när det gäller en förening eller ett bolag riktas mot minst 50 % av firmatecknarna. Se mer om prov ovan under 2.1.2. Kunskapsprov.

En ansökan om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap skickas på remiss till miljöavdelningen, polismyndigheten och räddningstjänsten och när sökanden är för kommunen okänd eller om tveksamheter i övrigt föreligger till Skatteverket.

2.1.15 Anmälan av egenkryddning av snaps

Enligt 8 kap 3 § alkohollagen är det tillåtet för någon med stadigvarande serveringstillstånd att låta egenkrydda brännvin enligt eget recept för servering som snaps i den egna rörelsen.

En anmälan om egenkryddning av snaps ska göras till kommunen.

Mängden som framställs ska vara i liten skala ställt i relation till restaurangens totala omsättning.

2.1.16 Rumsservering och Minibarer

Enligt 8 kap 5 § alkohollagen är det tillåtet med rumsservering och inrättande av minibarer i hotell som i sina lokaler har restaurangverksamhet med serveringstillstånd.

Det finns ingen begränsning i serveringstiden och det krävs ej heller att serveringspersonal har tillsyn under förtäring pågår på hotellrummen. Dock att övriga bestämmelser i alkohollagen om åldersgräns för servering, serveringsansvarig person, tillgång till tillredd mat med mera gäller för rumsservering.

2.1.17 Provsmakning

Provsmakning av alkoholdryck regleras i 8 kap 6-7 alkohollagen.

Det finns två huvudformer av provsmakning, ett som kräver tillstånd och ett som kräver ett anmälningsförfarande.

Dels finns ett tillståndsförfarande, där tillverkare kan erhålla permanent tillstånd för provsmakning på tillverkningsstället utav produkter som framställts ur råvaror odlade på den egna gården eller så kan partihandlare ansöka om tillfälliga tillstånd för provsmakning vid ett evenemang.

Dels finns ett anmälningsförfarande, där tillståndshavare anordnar provsmakning på sin restaurang inom ramen för ett arrangemang. En anmälan om provsmakning ska göras till kommunen.

Provsmakning ska skiljas från servering, då provsmakning normalt avser en mycket liten mängd alkohol, oftast motsvarande en matsked eller mindre. Inget matkrav föreligger vid provsmakning.

2.1.18 Utbildning i ansvarsfull alkoholservering – BRUS

Tanums kommun bedriver i samverkan med övriga Norra Bohuskommuner och tillsammans med länsstyrelsen och polismyndigheten utbildning i ansvarsfull alkoholservering vars syfte är att öka kunskapen om alkoholens medicinska effekter och främja en ansvarsfull alkoholutskänkning vilket leder till mindre medicinska skador och mindre krogrelaterat våld.

2.2 Riktlinjer vid tillsyn

2.2.1 Ordning och nykterhet

Allmänna bestämmelser om försäljning återfinns i 3 kap i alkohollagen och bestämmelser om servering av alkoholdrycker finns i 8 kap I lagens 1 kap 11 § andra stycket uttalas att försäljning benämns servering om det sker för förtäring på stället. Bestämmelserna i 3 kap om försäljning är därför tillämpliga även vid servering. 3 kap 5 § och 8 kap 20 § handlar båda om att se till att hålla ordning där man säljer respektive serverar. Enligt 3 kap 5 § ska skador i möjligaste mån undvikas vid försäljning och den som säljer alkoholdrycker ska se till att det råder ordning och nykterhet på försäljningsstället. Enligt 8 kap 20 § ska personal vid servering se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks.

2.2.2 Kommunens tillsynsverksamhet

Enligt alkohollagens 9 kap 2 och 3 § har kommunen ett tillsynsansvar tillsammans med polismyndigheten över servering av alkoholdrycker, detaljhandel och servering av folköl och samt marknadsföring av alkoholdrycker.

Folkhälsomyndigheten är den centrala tillsynsmyndigheten enligt 9 kap 1 § alkohollagen och har att utöva den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen och man har också via bemyndigande av regeringen rätt att meddela allmänna råd till vägledning för lagens tillämpning.

Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten, vilken har att utöva tillsyn inom länet och länsstyrelsen ska även biträda kommunerna med råd i deras verksamhet.

Den omedelbara tillsynen av restaurangerna och försäljare av folköl utövas av tillståndsenheten (kommunen) och polismyndigheten.

Kommunerna, polis-, kronofogde- och skattemyndigheten ska lämna de uppgifter som tillsynsmyndigheten eller länsstyrelsen behöver för fullgörandet av sina uppgifter.

I alkohollagen står vidare i kapitlet om tillsyn att tillsynsmyndigheterna har rätt till tillträde till lokaler och rätt att ta del av bokföring och andra handlingar som berör verksamheten.

Tillsynen i kombination med möjligheter till sanktioner är viktiga instrumentet som myndigheterna har till förfogande för att åstadkomma att restaurangverksamheten bedrivas enligt gällande lagar och bestämmelser.

Tillsynen kan grovt delas upp i tre delar: förebyggande tillsyn, inre tillsyn och yttre tillsyn.

Inre tillsyn innebär att kommunen, ofta i samverkan med andra myndigheter exempelvis polismyndigheten och Skatteverket, arbetar med att granska att den som har serveringstillstånd fortfarande lever upp till alkohollagens högt ställda krav på personlig och ekonomisk lämplighet. Den inre tillsynen bedrivs mestadels genom skrivbordsarbete och genom remisser och underrättelser mellan berörda myndigheter där en kontroll av uppgifter från olika myndigheter sker. Exempelvis är en kontroll av att tillståndshavaren har en kontrollerbar bokföring och betalar sina skatter en form av inre tillsyn som oftast sker genom så kallad bokföringskontroll där Skatteverket är kommunen behjälplig som sakkunniga biträden. Föremål för inre tillsyn är frågor av ekonomisk art, tillståndshavares vandel, av andra myndigheter företagna restauranginspektioner med mera. Till den inre tillsynen räknas också en fortlöpande övervakning av restaurangernas marknadsföring i annonser och inte minst på webben. Tillståndsenheten erhåller anmälningar från polismyndigheten vilka bland annat belyser ordnings- och nykterhetssituationen i och kring en restaurang men kan även röra förekomst av narkotika.

Via rättspraxis är det klarlagt att ”ordningsbegreppet” i alkohollagen är tillämpligt även när det gäller förekomst av narkotika på restauranger. Vidare är ej heller någon form av prostitution tillåten eller någon form av diskriminering på grund av kön, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller funktionsnedsättning.

Yttre tillsyn är då kommunen besöker serveringsstället under pågående verksamhet, för att på plats kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen. Sådan tillsyns sker i Tanum som regel via så kallad myndighetsgemensam tillsyn eller som det också kallas genom samordnad tillsyn där förutom tillståndsmyndigheten som regel också miljöavdelningen, räddningstjänsten och polismyndigheten deltar. Vid vissa större aktiviteter som vid ”Vita kusten” kan även andra myndigheter medverka så som till exempel länsstyrelsen, Skatteverket, tullen och Lotteriinspektionen.

Resultatet av både inre och yttre tillsyn kan leda till att en utredning öppnas med och att förnyade remisser skickas till berörda myndigheter, kommunicering av tillståndshavaren med mera samt vid grövre fall till förslag på beslut om sanktionsåtgärder.

Förebyggande tillsyn kan ske antingen via lite enklare besök ute hos näringsidkarna. Även kommunens krögarmöten och utbildningen av krogpersonal (RUS) fungerar som förebyggande tillsyn då olika frågor belyses som i förlängningen syftar till att verksamheterna ska drivas i samklang med lagen och att alkoholserveringen ska ske med ett större ansvarstagande.

Förebyggande tillsyn kan också ske genom att tillståndsmyndigheten identifiera vidarebefordra uppgifter till berörda myndigheter samt neka serveringstillstånd när lagakraftvunnen dom föreligger.

Om inspektionsverksamheten ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt förutsätts ett gott samarbete med andra myndigheter. Det är ofta lämpligt och effektivt att utföra tillsynen tillsammans. De myndigheter som i första hand är berörda är länsstyrelsen, polismyndigheten, Skatteverket, miljöförvaltningen, räddningstjänsten och kommunens tillsynsverksamhet.

2.2.3 Tillsynsavgifter

Kommunen har enligt 8 kap 10 § alkohollagen rätt att utta avgifter för sin tillsyn över serveringsställen med alkohol samt för tillsyn över servering och försäljning av folköl. Kommunens avgiftsuttag ska baseras på självkostnads- och likställighetsprincipen som regleras närmare i kommunallagen.

2.2.3.1 Självkostnadsprincipen

För avgiftsuttag i kommunal verksamhet gäller som huvudregel självkostnadsprincipen som uttrycks i 8 kap 3 c § Kommunallagen. Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Regeln syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av principen.

Självkostnadsprincipen innebär att en kommun inte får ta ut avgifter till sådana belopp att de tillför kommunen en vinst och syftet med principen är att hindra kommunen från att utnyttja den monopolsituation som den ofta befinner sig i. Klara överuttag som inte inom rimlig tid balanseras med underskott eller på annat sätt, medför i princip återbetalningsskyldighet. Kommunerna har härigenom fått en viss handlingsfrihet när det gäller beräkningen av självkostnaden, men kommunen är inte skyldig att helt avgiftsfinansiera sina verksamheter även om det finns ett direkt lagstöd för avgiften.

Vid beräkningen av självkostnaderna får utöver externa kostnader alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader (pensionskostnader), material och utrustning, försäkringar med mera. Exempel på indirekta kostnader är lokal-, kapital- och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (proposition 1993/94:188 s. 85, Lokal demokrati).

I självkostnaden ingår också kostnader för exempelvis tolk och andra kostnader som uppstår i samband med att sökanden ska genomföra ett kunskapsprov enligt alkohollagen.

2.2.3.2 Likställighetsprincipen

Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är den så kallade likställighetsprincipen som uttrycks i 2 kap 2 § kommunallagen. Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av medlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Likställighetsprincipen ska tillämpas så att alla som söker tillstånd i en och samma kommun ska behandlas lika, det vill säga få samma avgift.

Likställighetsprincipen medger inte någon inkomstomfördelande verksamhet, men det finns inga hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Det kan till exempel betyda att kommunen tar ut en högre avgift när ett cateringföretag för första gången anmäler en lokal för godkännande, medan kommunen endast tar en mindre avgift om cateringföretaget anmäler samma lokal vid ett senare tillfälle. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor (proposition 1993/94:188 sida 87).

2.3 Sanktioner vid lagöverträdelser

Det finns två typer av sanktionsmöjligheter i Alkohollagen. Dels straffrättsliga sanktioner och dels administrativa sanktioner. De förra hanteras av polis, åklagare och domstolar och de senare av olika tillsynsmyndigheter med möjlighet till överprövning hos förvaltningsdomstolarna.

Sanktionsmöjligheterna, som återfinns i 9 kap 17-18 §§ alkohollagen är utformade efter en sorts trappstegsmodell, där den lindrigaste formen Erinran kan meddelas vid överträdelser av alkohollagen som ej är av allvarligare art, Varning meddelas i allvarligare fall. I normalfallet tilldelas en varning vid en allvarligare överträdelse och Återkallelse av ett serveringstillstånd sker normalt först sedan flera allvarliga överträdelser skett med undantag för vissa särskilt allvarliga överträdelser där serveringstillståndet kan återkallas direkt så som när det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig verksamhet på serveringsstället eller i anslutning till detta utan att tillståndshavaren har ingripit eller tillståndshavaren har brutit mot alkohollagen eller vad som i övrigt för serveringstillståndet gäller på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd.

Straffbestämmelserna återfinns i 10 kapitlet alkohollagen.

En viktig omständighet är att straffansvaret vid servering är personligt och att den som medvetet eller av misstag säljer eller lämnar ut alkoholdryck till den som inte fyllt 18 år eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annan drog gör sig skyldig till olovlig dryckeshantering och kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

3 Tanums kommuns riktlinjer för folkölsförsäljning

Försäljning av folköl i butik liksom servering av alkohol på restaurang regleras i alkohollagen (2010:1622). Varje handlare måste ha kunskaper om de regler som gäller vid försäljning av folköl. Det är försäljarens skyldighet att förvissa sig om att folköl inte säljs eller lämnas ut till den som inte fyllt 18 år. Därför måste butiksägaren ansvara för att se till att personalen har tillräckliga kunskaper vad det gäller försäljning av folköl.

Folköl är en alkoholdryck som har en alkoholhalt överstigande 2,25 volymprocent men inte 3,5 volymprocent. Öl med lägre alkoholstyrka (lättöl) är ingen alkoholdryck utan utgör så kallad lättdryck. Öl med högre alkoholstyrka än 3,5 volymprocent definieras som starköl.

För att få sälja folköl krävs det att försäljningsstället är registrerad som stadigvarande livsmedelslokal. Det innebär att butiken måste ha ett brett och varierat sortiment av matvaror. Det ska därför finnas ett flertal av varje försäljningstyp till försäljning, alltså flera konserver, mejeriprodukter, charkprodukter, smörgåsar, frysta varor, bröd och grönsaker. Det ska även finnas ett sortiment av lättdrycker till försäljning i butiken som till exempel lättöl, läsk och vatten.

Glass, godis, chips, kaffe och te anses inte uppfylla kravet på tillhandahållande av matvaror. Godiskiosker, tobaksaffärer, spel- och videobutiker får endast sälja folköl om de samtidigt uppfyller ovanstående krav.

Vid servering av folköl är det en förutsättning att det samtidigt serveras mat. Lokalen måste därför vara avsedd för att man ska kunna äta mat och dricka öl på stället. Dock att matkravet i detta fall skiljer sig för vad som gäller vid olika former av serveringstillstånd och minimikravet kan anses vara uppfyllt om det till exempel serveras varma smörgåsar, varm korv, hamburgare eller skaldjur. Det ska vidare tillhandahållas ett sortiment av lättdrycker såsom lättöl, läsk, vatten på serveringsstället. Servering av folköl ska ske med återhållsamhet och får inte föranleda några olägenheter i fråga om ordning och nykterhet.

En burk folköl 3,5 volymprocent innehåller lika mycket alkohol som 4 cl 40-procentig sprit.

3.1 Anmälningsskyldighet

Enligt alkohollagen ska den som avser att bedriva försäljning och - eller servering av folköl anmäla verksamheten till den kommun där serveringen ska ske. Varken servering eller försäljning av folköl får påbörjas innan anmälan har gjorts. Anmälan ska göras senast när försäljningen påbörjats. I Tanums kommun görs anmälan till miljöavdelningen.

Vid ägarbyte av butiken ska detta anmälas till tillståndsenheten när rätten att sälja folköl inte följer med till den nya ägaren utan sådan har att göra ny anmälan om folkölsförsäljning och då uppfylla lagens krav. Likaså har någon som önskar upphöra med folkölsförsäljningen att anmäla detta till miljöavdelningen (tillståndsmyndigheten).

3.2 Regler vid försäljning av folköl

3.2.1 18-årsgräns

Folköl får inte säljas till någon som inte fyllt 18 år. Den som säljer folköl ska förvissa sig om att den som köper är 18 år. Det innebär att säljaren alltid ska kräva att få se legitimation då personen ser ung ut. En bra tumregel kan vara att fråga alla som ser ut att vara under 25 år om legitimation. Försäljningsstället ska även skylta om åldersgränsen. Skyltar ska vara synligt placerade vid ingången till butiken, där varorna finns i lokalen samt vid kassan.

3.2.2 Langning

Folköl får inte säljas om man misstänker att den kommer att lämnas över till annan person som inte fyllt 18 år.

3.2.3 Berusade personer

Folköl får inte säljas eller serveras till den som är berusad av alkohol eller påverkad av annat berusningsmedel.

3.2.4 Alternativa drycker

Om du säljer folköl ska du även sälja andra drycker som till exempel lättöl, läsk eller vatten.

3.2.5 Övriga regler

Det ska vara god ordning i lokalen.

3.2.6 Information och stöd till personal

Den som bedriver försäljning av folköl ska ge personalen den information och det stöd som den behöver för att kunna följa reglerna för försäljning av folköl. Det är särskilt viktigt att personal under 18 år får detta stöd. Personalen bör även informeras om hur den ska hantera konflikter som kan tänkas uppstå, exempelvis om en kund inte visar legitimation trots en uppmaning.

3.3 Tillsynsansvar

Folkhälsomyndigheten och respektive länsstyrelse har tillsynsansvar på central och regional nivå. Kommunen har tillsammans med polismyndigheten det lokala tillsynsansvaret över försäljning och servering. När tillsynsmyndigheten genomför tillsyn, har personal som genomför denna rätt att få tillträde till lokaler och andra områden som berörs av lagen. Personalen har även rätt att få de upplysningar, handlingar och liknande som behövs i tillsynsarbetet.

3.3.1 Avgift

För att finansiera tillsynsverksamheten har kommunen rätt att ta ut en årlig tillsynsavgift av dem som säljer folköl alkohollagen 8 kap 10 §. I Tanums kommun är tillsynsavgiften 960 kronor/timme.

3.3.2 Egenkontrollprogram

Den som bedriver försäljning av folköl ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och svara för att personalen har nödvändiga kunskaper om vad som gäller vid försäljning av folköl. Det innebär att den ansvarige för försäljningen ska ta fram ett skriftligt program där det framgår hur åldersgränser och andra bestämmelser i alkohollagen ska tillämpas och övervakas. Programmet ska skickas in till Tillståndsenheten i samband med anmälan av försäljning av folköl. Kommun och polis har rätt att vid tillsyn kontrollera programmet.

3.3.3 Sanktioner vid lagöverträdelser

Det finns två typer av sanktionsmöjligheter i Alkohollagen. Dels straffrättsliga sanktioner och dels administrativa sanktioner. De förra hanteras av polis, åklagare och domstolar och de senare av olika tillsynsmyndigheter med möjlighet till överprövning hos förvaltningsdomstolarna.

Sanktionsmöjligheterna regleras i 9 kap 19 § alkohollagen och omfattar Varning eller Förbud mot försäljning av folköl för viss tidsperiod om sex eller tolv månader.

Exempelvis kan varning eller förbud mot försäljning meddelas en butik som sålt folköl till minderårig, underlåtit sin anmälningsskyldighet eller saknar program för egentillsyn.

Straffbestämmelserna återfinns i 10 kapitlet alkohollagen.

En viktig omständighet är att straffansvaret vid försäljning eller utlämnande av folköl är personligt och att den som medvetet eller av misstag säljer eller lämnar ut folköl till den som inte fyllt 18 år eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annan drog gör sig skyldig till olovlig dryckeshantering och kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Bilaga 1. Taxa för tillsyn och prövning enligt alkohollagen

Tillståndsavgifter, nyansökningar, anmälan och ändringar

Ny taxa från 2024-01-01

Ansökan om serveringstillstånd

Avgift, kronor

Stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten och slutna sällskap

9 800

Stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap, cateringverksamhet

9 800

Stadigvarande serveringstillstånd för provsmakning vid tillverkningsställe

9 800

Stadigvarande serveringstillstånd för pausservering och trafiktillstånd

9 800



Ansökan om tillfälligt tillstånd


Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten

5 150

Tillfälligt serveringstillstånd slutna sällskap

1 700

Tillfälligt serveringstillstånd för pausservering och trafiktillstånd

2 300

Tillfällig utökning av befintligt tillstånd

2 300

Tillfälligt serveringstillstånd för provsmakning

1 700



Ansökan om ändringar i tillstånd


Utvidgat/utökat tillstånd

4 600

Anmälan om betydande förändring i bolaget (exempelvis ägarförhållande, personkrets)

4 600

Gemensamt serveringsområde

2 300


Anmälningar

Anmälan

Avgift, kronor

Anmälan om kryddning av alkoholdrycker

1 150

Anmälan om lokal för catering

1 150



Avgift för kunskapsprov


Per provtillfälle

1 700


Avgifter för tillsyn

Avgift för tillsyn består dels av en fast avgift per år, dels en rörlig avgift som baseras på omsättningen/försäljningen
av alkoholdrycker. Försäljningen ska redovisas i restaurangrapporten varje år. När den inkommit skickas faktura.

Avgifts-klass

Årsomsättning
(kronor)

Fast avgift (kronor)

Avgift per år (kronor)

1

0 - 100 000

2 300

600

2

100 001 -
250 000

2 300

1 700

3

250 001 -
500 000

2 850

2 850

4

500 001 -
750 000

2 850

4 000

5

750 001 -
1 000 000

2 850

5 150

6

1 000 001 -
1 500 000

4 600

6 350

7

1 500 001 -
2 000 000

4 600

7 450

8

2 000 001 -
3 000 000

4 600

8 600

9

3 000 001 -
4 000 000

4 600

10 900

10

4 000 001 -
5 000 000

4 600

14 350

11

5 000 001 -
6 000 000

5 750

15 500

12

6 000 001 -
7 000 000

5 750

16 650

13

7 000 001 -
8 000 000

5 750

18 950

14

8 000 001 -
9 000 000

5 750

20 100

15

9 000 001 -
10 000 000

5 750

21 300

16

10 000 001 -
15 000 000

5 750

23 000

17

15 000 001 -
20 000 000

5 750

28 750

18

20 000 001 -

5 750

34 450

Förseningsavgift restaurangrapport

Avgift, kronor

Per påminnelse (påminnelse 1 skickas ut 30 dagar efter sista dag för inlämning, påminnelse 2 skickas ut 30 dagar efter sista dag för inlämning av påminnelse 1)

500/påminnelse

Efter 2 påminnelser debiteras tillsynsavgift enligt högsta avgiftsklass


Samtliga avgifter justeras årligen enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV).

Om det finns särskilda skäl får kommunstyrelsen, med hänvisning till verksamhetens omfattning eller övriga omständigheter, sätta ner eller efterskänka avgiften. Redan betald fast avgift återbetalas inte om verksamheten upphör det år som avgiften avser.

Kontakt

Kundcenter

Telefon 0525-180 00
Fax 0525-183 00
kommun@tanum.se

Måndag-fredag 8.00-16.30
Avvikande öppettider

Besöksadress

Kommunhuset
Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede

Tedacthuset
Storemyrsvägen 2
457 31 Tanumshede

Postadress

Tanums kommun
Verksamhet/mottagare
457 81 Tanumshede

Kommunkansliet

Kundcenter 0525-180 00

Besöks/postadress

Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede