Tanums kommun 50 år: Bullaregården - en ljus historia

- En sak som jag gillar med det här huset är att det lyser. När man kör förbi verkar det alltid finnas människor som trivs här.

Ja, när man färdas genom Bullarens skogar kan det kännas rätt mörkt. Men Bullaregården på Kvännevi lyser. Och inte bara bokstavligen. Den strålar också i social mening av energi, människor och idéer. Lennart Larson visar runt. Han är född och uppväxt i bygden och var, med flera likasinnade entusiaster, drivande i husets tillkomst.

Från vänster: Birgitta Nilsson, nuvarande kassör, Anita Älgemon, tidigare kassör och ansvarig för arrangemang med motionsdanser, After Älg, m.m, Jessica Helgesson, kanslist, Annika Kjellqvist och Lennart Larson.

Engagerade personer i Bullaregårdens verksamhet, från vänster: Birgitta Nilsson, nuvarande kassör, Anita Älgemon, tidigare kassör och ansvarig för arrangemang med motionsdanser, After Älg, m.m, Jessica Helgesson, kanslist, Annika Kjellqvist och Lennart Larson.

På utsidan är det välskött, välkomnande och stort. Inne möts man av generösa rum, behagliga färger och praktiska lösningar. Och de magnifika och dimbara ljuskronorna, förstås, som sprider ett varmt sken i lokalerna. De är ett exempel på den kombination av skönhet och flexibilitet som hela Bullaregården verkar präglas av.

Ett annat är vikväggarna. Med god ljudisolering tillåter de många olika aktiviteter samtidigt. Och biljardbordet, som täcks av en stor flygbild av Bullaren, monterad på aluminium:

- Det var några som tyckte att vi väl skulle ha en karta över bygden i huset, men var och hur? Det här blev lösningen. Nu kan man använda biljardbordet som serveringsbord också, berättar Lennart.

Under Bullaregårdens 26 år har det hänt mycket i huset. After Älg, julmarknad, festligheter och minnesstunder, studiecirklar, loppis, fritidsgården ”Mackan”, och så Bullarerevyn, förstås. Allting började med att det behövdes en ny och större samlingslokal:

- En plats där människor kunde umgås, sammanstråla. Det fanns ett enormt behov. Inte minst vad gällde ungdomsverksamheten. Det som fanns här då var Backa skola. Det var i skolans gymnastiksal man fick ha föreställningar, knytkalas och danskurser. Men det var tungrott, för litet och inte funktionellt. Det räckte inte.

Minnestavlan

Minnestavlan

Lennart berättar att det på 1980- och 90-talet gick en våg av landsbygdsutveckling genom samhället. Rörelsen ”Förändra Bullaren”, var en del i det. Organisationen ”Hela Sverige skall leva” bildades. Planer på en egen bygdegård tog form, idéer formuleras, planlösning började skissas på. Idrottsföreningen behövde också större och bättre lokaler. Allt syddes ihop i en gemensam byggnad. I december 1986 bildades en förening som skulle driva bygdegårdsfrågan. Tack vare Bullarerevyn fanns ett ekonomiskt underlag som gjorde att man tillsammans med stockpengar och andelsförsäljning så småningom kunde få kompletterande finansiering med bidrag från Tanums kommun och Boverket. Bygget på Kvännevi kunde genomföras ganska snabbt, en del med hjälp av ideella krafter. Under åren har pengar från revyn gått till bland annat utbyggnad med pannrum och loge, och det löpande underhållet av huset.

Köket, ett riktigt restaurangkök.

Köket, ett riktigt restaurangkök.

Bullaregårdens scen

Bullaregårdens scen

- Revyn var, och är, en röd tråd i Bullaregårdens historia, som tillsammans med egna aktiviteter och alla våra hyresgäster gjort att huset lever.

Vad kände ni var viktigt i er bygdegård, där i början, innan något alls fanns?

- Plats, mycket plats, för många olika behov. Ett stort och bra kök! Hellre bra begagnad utrustning än billig ny. Kvalité, överhuvudtaget. En stor parkering, tillgänglighet. Sådana praktiska saker. Det måste ju fungera.

Planeringstavlan för byggnationen.

Planeringstavlan för byggnationen.

1995 stod byggnaden färdig, med revyscen, stor samlingslokal och klubbstuga för idrottsföreningen. 14 januari var det stor invigningsfest, med dans. 350 personer kom:

- Alla som hade hjälpt till kom dit. Det var en helt fantastisk kväll.

Mycket har ju hänt i samhället sedan mitten av 1990-talet, inte minst tekniskt, men Bullaregården hänger med fint i sin tid. Inte minst på grund av sin flexibilitet och alla lösningsorienterade krafter som driver verksamheten vidare. Bullaregården fortsätter att lysa in, i framtiden.

(klicka på bilderna för förstoring)