Framgångsrik rastverksamhet
på Grebbestadskolan

Exempelbild

På Grebbestadskolan har man hittat en framgångsrik modell för att få rasterna att handla mer om respekt och roligheter istället för konflikter och kränkningar. Att trivas och känna sig trygg i skolan är minst lika viktigt för att få en bra skolutveckling som att skolresultat kan vara tecken på god skolutveckling.

På Grebbestadskolan har man värdegrundsarbetet i fokus i sitt utvecklingsarbete och under ett antal år har man på skolan utvecklat rastverksamheten.

– Rasten kan vara det bästa eller
det värsta en elev vet. Är du trygg i skolan längtar du till din rast, är du otrygg, kanske utsatt eller känner dig ensam, är rasten de värsta stunderna på dagen, berättar Ulrika Hjärling,
rektor på Grebbestadskolan.

För att uppnå trygghet och trivsel på en skola, krävs det att även rasten är en trygg plats för alla elever.

De vuxna har olika roller

För att skapa härliga aktiviteter och att främja och förebygga elevernas trygghet ska alla vuxna som rastvärdar vara aktiva genom tydliga funktioner. En handbok för aktiva pedagoger på rastverksamheten har arbetats fram av lärare i fritidshemmen och grundskolan, rektor och den lokala elevhälsan inför läsåret
2021–22. Den tydliggör olika roller som de vuxna ska ta på rasterna. Det finns fem olika roller, tre av rollerna är på olika sätt aktivt närvarande med eleverna, det är lekmästaren, lekoteksmästaren och djupdykaren. De två andra rollerna, örnen och lotsen har en mer övergripande roll och stöttar elever till olika val av aktiviteter. Dessa två roller har också ett efterföljande uppdrag då de har tid att stanna kvar och reda ut eventuella konflikter som har uppstått på
rasten.

Helen Krantz

Helen Krantz, idag med ansvar som lots, visar kartan över material barnen kan välja mellan i Lekoteket.

Rastansvarig löser konflikter vilket ger studiero

Att konflikter hanteras av de pedagoger som har rastansvar har gett en stor positiv effekt på studieron i klassrummen.
– Syftet med insatsen är att ingen elev ska behöva starta en lektion efter rast i affekt, säger Ulrika. Innan var det den undervisande läraren som fick hantera situationen vid lektionsstart och viktig undervisningstid gick förlorad för samtliga elever i klassen.

Idogt värdegrundsarbete är grunden

På frågan varför arbetet har fått så stor framgång svarar Ulrika:
– Detta är resultatet av många års idogt värdegrundsarbete. Skolans helhetsidé från 2012 – Lära för livet – i en skola för alla, genomsyrar fortsatt vårt arbete. Den samlade skoldagen för de yngsta eleverna ses som en fantastisk möjlighet då det ger fler
tillfällen att utveckla lek, motorik och social träning.

Ett arbete med trygghet och trivsel på en skola tar aldrig slut. Det kräver en insats från samtliga att aktivt verka för den värdegrund som uttalas, för att få det att fungera.
– Vi får aldrig sluta se och utifrån det agera, så att varje elev utvecklas och ges möjligheter till nytt lärande i trygghet med andra, avslutar Ulrika Hjärling.

Detta är en artikel ut Tanum infotidning nr 53. Här kan du läsa fler artiklar. Pdf, 4.3 MB. (Pdf, 4.3 MB)