Din ansökan, steg för steg

Får jag bygga det jag vill på den plats jag har tänkt?

Ansvarig:Byggherren
Delaktiga aktörer: Kontaktcenter

När du som byggherre har en byggidé bör du ta reda på vad som gäller för den aktuella platsen.

Kommunen har i sin samhällsplanering olika planer som anger vilken typ av bebyggelse som är tillåten på olika platser i kommunen. Kommunens kontaktcenter kan hjälpa dig att få information om det finns en detaljplan för området och på så vis kan du utläsa vad som tillåtes att byggas på den aktuella platsen.

Tanum kommun har flertalet olika kulturhistoriska värden. Den äldre bebyggelsen utgör en mycket viktig del i samhällets identitet och kulturarv. Kommunen har därför tagit fram flertalet bebyggelseinventeringar och har även ett kulturmiljövårdsprogram.

Läs mer om kommunens kulturmiljöer. Öppnas i nytt fönster.

Om detaljplan saknas kan du finna vägledning i kommunens översiktplan eller kommunens fördjupade översiktplaner där rekomendationer av markanvändningen framgår och där det uttrycks vad som du måste ta hänsyn till. Kommunens översiktplan, fördjupade översiktplaner och detaljplaner finner du på hemsidan under kommunens planarbete.

Läs mer om kommunens överisktsplan, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. Öppnas i nytt fönster.

Byggnads­nämndens rådgivning

Ansvarig:Byggnadsnämnden
Delaktiga aktörer:Byggherren

När du kontaktar byggnadsnämnden kan tjänstemän på kommunens bygglovsavdelning hjälpa dig att ta fram information om vilka bestämmelser som finns för platsen där du vill bygga.

Det första som kontrolleras är om det finns en detaljplan och om den tillåter din idé att förverkligas. Prövning om den tilltänkta idén kan ges bygglov prövas dock först när vi prövar din ansökan om bygglov.

Läs mer om kommunens planarbete, översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. Öppnas i nytt fönster.

Vad kostar ett bygglov?

Dina avgifter regleras av miljö- och byggnadsnämndens taxa, som antagits av kommunfullmäktige.

Information om avgifter vid bygglov och anmälan. Öppnas i nytt fönster.

Byggherrens olika vägval

Ansvarig:Byggnadsnämnden
Delaktiga aktörer:Byggherren

Om det finns en detaljplan och byggnadsnämndens tjänstemän meddelar att det du vill göra stämmer överens med detaljplanen kan du gå vidare med din byggidé direkt. Skulle det visa sig att din idé inte är förenlig med detaljplan eller områdes­bestämmelser, eller om det bara finns en översiktsplan, har du som byggherre olika vägval.

Detaljplan finns

• Om byggnaden avviker från detaljplanen, det vill säga att den skiljer sig från vad som är tillåtet enligt detaljplanen, kan du ändra byggnaden så att den följer detaljplanen.
• Om din byggidé inte är tillåten enligt detaljplanen för det området finns möjligheten att byggidén passar på en annan plats med en annan detaljplan.
• Om din idé inte följer detaljplanens bestämmelser kan du ansöka om planbesked, det vill säga ett besked om kommunen kan tänka sig att ändra detaljplanen. Dock är en ändring av detaljplan oftast en tidskrävande process. Om du önskar mer information om planbesked och därmed ändring av detaljplan kan du kontakta kommuens planavdelning.

Detaljplan saknas

• Om den plats du önskar bygga på saknar detaljplan kan du ansöka hos byggnadsnämnden om ett förhandsbesked. Förhandsbesked prövar markens lämplighet för den tilltänkta åtgärden och ger besked om det går att bygga på platsen.
• Om den plats du önskar bygga på saknar detaljplan och det enligt PBL krävs en detaljplan så kan du ansöka hos byggnadsnämnden om planbesked, det vill säga ett besked om kommunen kan tänka sig att göra en detaljplan.

Nu ska byggidén omsättas till mer detaljerade handlingar, som ritningar och beskrivningar. Underlag för din ansökan om bygglov behöver tas fram. Olika underlag krävs beroende på tilltänkt byggidé.

Krav, behov och önskemål

I projekteringen ska byggherren förtydliga hur byggnaden kommer uppfylla de krav, behov och önskemål som ställs. Kraven, behoven och önskemålen konkretiseras i ritningar, beskrivningar och eventuella utredningar som tas fram. För de flesta byggnader krävs det att byggherren anlitar projektörer inom olika områden, exempelvis brandsäkerhet, arkitektur, fuktsäkerhet, geoteknik och akustik.

I projekteringen måste hänsyn tas till platsens förutsättningar, som bullerutsatt läge, markförhållanden, markföroreningar, översvämningsrisker och väderutsatt läge. Alla aspekter måste tas med i riskbedömningarna för att minska risken för fel, brister och skador i den färdiga byggnaden.

Offentligrättsliga krav enligt PBL

Det finns generella offentligrättsliga krav i plan- och bygglagen (PBL), till exempel på placering och utformning av byggnader och omgivningspåverkan. I PBL finns även tekniska egenskapskrav och krav på användbarhet. Exempel på sådana krav är bärförmåga, bullerskydd, fuktsäkerhet, brandskydd, tillgänglighet, luftkvalitet och ljus. Detta är samhällets krav på den lägsta godtagbara nivå som byggnaden måste nå upp till. Om det finns en detaljplan eller områdesbestämmelser så finns det också offentligrättsliga krav som är bundna till platsen som byggnaden ska placeras på.

Andra offentligrättsliga krav

Det finns även andra offentligrättsliga krav än PBL som är viktiga att känna till. Vilka kraven är kan bero på vilken typ av byggnad det är eller vilken verksamhet som ska bedrivas i byggnaden. Exempel är krav i miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om klimatdeklaration och lagen om skydd mot olyckor. Platsen kan även omfattas av strandskyddsområde eller vara berörd av fornlämningar, det är du som byggherre som ansvarar för att inhämta och ansökan om eventuella tillstånd eller dispenser.

Civilrättsliga krav

Byggherren ställer krav utifrån sina behov och önskemål. Det kan vara krav på speciell utformning, materialval eller beständighet. Byggherren kan också ställa högre eller fler krav än de krav samhället har, till exempel på energianvändning, hållbarhet eller inomhusmiljö. Avtalen med de olika aktörerna är en viktig del av de civilrättsliga kraven och kontrolleras inte av byggnadsnämnden.

Ansök om bygglov

Tänk på att fullständiga ansökningshandlingar gör att vi kan behandla din bygglovsansökan snabbare.

Följande handlingar behövs:

• Ansökan om bygglov (e-tjänst)
• Nybyggnadskarta och situationsplan
• Plan-, fasad och sektionsritningar
• Markplaneringsritning
• Anmälan om kontrollansvarig (e-tjänst)
• Teknisk beskrivning (uppgifter lämnas i din ansökan via e-tjänsten)

Ansökan om bygglov

Nybyggnadskarta och situationsplan

Som underlag för en bygglovsansökan eller anmälan behövs en situationsplan. I vissa fall behöver situationsplanen baseras på en nybyggnadskarta.

En nybyggnadskarta behövs vid ansökan om bygglov för att bygga nytt bostadshus inom detaljplanerat område. Nybyggnadskartan kan också behövas i andra fall, till exempel vid nybyggnation av komplementbyggnad samt anmälningar. För att ta reda på om din tilltänkta åtgärd kräver nybyggnadskarta som underlag för framtagande av situationsplan så finner du de beslutade riktlinjerna här.

En nybyggnadskarta ska innehålla den information som behövs för att pröva bygglovet eller anmälan. Nybyggnadskartan redovisar bland annat fastighetsgränser, byggnader, vägar, höjdkurvor, gällande detaljplan och gatuhöjder. Ofta är även VA-serviser, fornlämningar och inskrivna rättigheter redovisade på nybyggnadskartan. När det finns förutsättningar att staka ut en byggfix utan att den rubbas sker detta i samband med att nybyggnadskartan tas fram.

Vid framtagande av en nybyggnadskarta krävs som regel arkivutredning rörande gällande fastighetsbildning, fältarbete med inmätning av gränsmarkeringar och detaljer, beräkning och inpassning av gränsmarkeringar och gällande planbestämmelser samt avslutningsvis kartframställning och export av färdig kartprodukt. Kartan levereras som standard i formaten PDF och DWG men kan fås utskriven och postad till angiven adress.

Giltighetstid nybyggnadskarta

Nybyggnadskartan ska illustrera aktuell bild över området och om förutsättningarna förändras så behöver kartan uppdateras. Det är en god idé att inte ta fram nybyggnadskartan i ett för tidigt skede eftersom det kan medföra att man behöver uppdatera den.

Förändrade förutsättningar kan vara något av följande:

• Förändringar i marknivåer (uppfyllnader, schaktning)
• Nya byggnader som uppförts på fastigheten eller direkt angränsande fastighet
• Nya/förändrade fastighetsgränser
• Byte av koordinatsystem och höjdsystem
• Nya detaljplaner som vunnit laga kraft

Nybyggnadskartan tillhandahålles av Tanums kommun.

Situationsplan

En situationsplan skapas genom att du på nybyggnadskartan redovisar kommande byggnations yttermått och lägesfixerar dess placering i förhållande till säkerställd fastighetsgräns. Lägesfixering görs med två vinkelräta mått samt avstånd mellan gränspunkt och avståndsangivelsepunkt.
Markera även färdig golvhöjd för den kommande byggnaden på situationsplanen. Exempelbild för lägesfixering. Länk till annan webbplats.

Du ska även redovisa hur tomten ordnas med infart, parkeringsplats, placering av sopkärl, inkommande VA-anslutning, hantering av dagvatten och slänt med höjdsättning. Om du avser att uppföra murar/stödmurar på platsen ska dessa också redovisas i situationsplanen.

Nybyggnadskartan och situationsplanen upprättas som regel i skala 1:400 men skalan kan justeras beroende på de aktuella förutsättningarna i varje specifikt fall.

Planritning

Planritningen ska vara möblerad och redovisa användningssätt. På planritningen ska du redovisa att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelseförmåga. Ritningen ska vara minst i skala 1:100.

Exempelritning på planritningar. pdf, 871.1 kB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 871.1 kB)

Fasadritning

Fasadritning är en ritning som visar hur byggnadens fasader ska se ut. För att kunna bedöma byggnadens höjdläge ska befintlig och planerad marknivå ritas in på respektive fasadritning från tomtgräns till tomtgräns. Vid nybyggnad ska samtliga fasader redovisas, vid tillbyggnad kan det räcka med de fasader som blir förändrade. Ritningen ska vara minst i skala 1:100.

Exempel på fasadritningar. pdf, 393.7 kB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 393.7 kB)

Sektionsritning

En ritning som visar hur byggnaden ser ut i genomskärning. På sektionsritningen ska du redovisa takvinkel, rumshöjd och färdig golvhöjd. Ritningen ska vara minst i skala 1:100.

Exempel på sektionsritning pdf, 194 kB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 194 kB)

Markplaneringsritning

Markplaneringsritning ska redovisa hur/om marken förändras med befintliga och nya markhöjder.
På markplaneringsritningen ska du redovisa hur tomten ordnas med infart, parkeringsplats, placering av sopkärl, inkommande VA-anslutning, hantering av dagvatten och slänt med höjdsättning.

Om du avser att uppföra murar/stödmurar på platsen ska dessa också redovisas i situationsplan samt på fasadritning.

Exempel på markplaneringsritning. pdf, 395.2 kB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 395.2 kB)

Anmälan om kontrollansvarig

Vid många byggnads-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga. Den kontrollansvarige hjälper byggherren att upprätta förslag till kontrollplan, ser till att kontrollerna blir utförda och att gällande bestämmelser och villkor följs. Den kontrollansvarige närvarar också vid tekniska samråd, arbetsplatsbesök och vid slutsamråd.

Förslag på kontrollansvarig ska lämnas tillsammans med lovansökan eller anmälan.

Du kan söka efter certificerad kontrollansvarig på RISE hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.alternativt på Idun/Kiwa hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här finner du e-tjänst för anmälan av kontrollansvarig. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Teknisk beskrivning

I den tekniska beskrivningen anger du bland annat fasad-och takmaterial, grundläggningsmetod och uppvärmningssystem.

Här finns e-tjänst för den tekniska beskrivningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Övriga handlingar

Kontrollplan

Att ta fram en kontrollplan är ett krav enligt PBL. Kontrollplanen är ett kravställande dokument för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om regelverket enligt PBL kan komma att uppfyllas. Vilka punkter som ingår i kontrollplanen ska anpassas till de risker som finns i projektet. Följande ska framgå av en kontrollplan:

• vad som ska kontrolleras

• vem som ska kontrollera
• hur och när kontrollen ska göras
• vad kontrollens resultat ska jämföras mot
• på vilket sätt resultatet ska redovisas.

Byggherren behöver i de flesta fall anlita en certifierad kontrollansvarig. Den kontrollansvariga har en stödjande roll och ska se till att kontrollerna blir utförda. Den kontrollansvariga ska även hjälpa byggherren att ta fram förslag till kontrollplan.

Konstruktionsritning

Ibland behövs en ritning som visar hur byggnadens konstruktion ser ut. Den kan till exempel visa hur olika detaljer ska utformas, dimensioner för de material som ingår i byggnaden och isoleringstjocklekar.

Verksamhetsbeskrivning

Om du söker bygglov för en verksamhet behöver du bifoga en beskrivning av verksamhetens karaktär. Beskrivningen behöver till exempel innehålla information om hur många personer det ska vara i lokalen, tid när verksamheten bedrivs, om allmänheten ska ha tillträde eller om verksamheten innebär någon risk för omgivningen.

Avlopp

Om din fastighet saknar anslutning till kommunalt avlopp kontrollerar vi i samband med din ansökan att fastigheten har en tillfredsställande enskild avloppsanläggning om åtgärden påverka avlopp.

Mer information enskilt avlopp Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Mer information om kommunalt avlopp Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

På hemsidan kan du också ansöka om tillstånd för ny enskild avloppsanläggning eller anslutning till kommunalt avlopp.

Bygglovsavdelningens granskning

När byggnadsnämnden har tagit emot din ansökan eller anmälan ska nämnden skicka ett mottagningsbevis till dig.

Vad händer med din ansökan?

1. Din ansökan registreras och kontrolleras – är det rätt ritningar och tillräcklig kvalitet på handlingarna?
2. Vi kontaktar dig om några kompletteringar behöver göras.
   Om din ansökan behöver kompletteras så har handläggningstiden om 10 veckor inte påbörjats. Handläggninsdtiden påbörjas först när du inkommit med efterfrågade kompletteringar.
3. Din ansökan bedöms som komplett.
4. Din ansökan granskas mot gällande bestämmelser.
   
5. Bedömning av din ansökan görs utifrån gällande lagstiftning i plan- och bygglagen.
   

Om vi inte kan ge bygglov

Om vi bedömer att bygglov inte kan ges informerar vi dig om orsakerna till vår bedömning. När du blivit informerad om varför ett bygglov inte kan ges kan du:

• ändra eller återkalla din ansökan.
• tillföra ny information.
• begära att få ansökan prövad av miljö- och byggnadsnämnden.

Om ansökan eller anmälan inte är komplett, ska byggnadsnämnden inom tre veckor förelägga dig att komplettera handlingarna.

Du ska få bygglovsbeslutet senast 10 veckor efter att din ansökan är komplett. Det är först när ditt ärende är bedömt som komplett som handläggningstiden på 10 veckor påbörjas. Det är därför viktigt att du ser till att alla handlingar och uppgifter finns med i din ansökan för att handläggnignen och prövningen av din ansökan inte drar ut på tiden.

Skicka in dina kompletteringar till mbn.diarium@tanum.se

• Ange ärendenummer
• Varje rtining ska vara en enskild PDF-fil, se till att ritningarna är "låsta" så att ändringar inte kan göras i de inskickade ritningsunderlaget.

När ditt ärende är bedömt komplett kommer bygglovshandläggaren att skicka ut aktuella remisser till berörda parter. Avviker din ansökan från gällande detaljplan eller ligger utom detaljlpanerat område kommer ett grannehörande att ske till berörda grannar och sakägare.

Grannars och sakägares möjligheter att påverka

Som granne och sakägare har de i vissa fall ha rätt att lämna synpunkter när någon söker bygglov.

Grannehörande

Det är Plan- och bygglagen som styr när grannar och sakägare ska få ta del av informationen.
Exempel på ärenden när grannar har rätt att yttra sig:

• Inom detaljplanerat område
  När förslaget avviker från detaljplan
• Inom äldre detaljplanerat område kan grannehör krävas för berörd granne om byggnad placeras närmare gräns än 4,5 meter
• Utom detaljplanerat område
  Alla åtgärder utom komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus

Grannar kan ge oss värdefull information om omständigheter på platsen som vi inte kan utläsa av de uppgifter som sökande har skickat in. Det kan till exempel vara om det finns ledningar, servitut, avtal eller annat som kan påverkas av den ansökta åtgärden.

Grannar har också möjlighet att beskriva hur de upplever att den ansökta åtgärden påverkar dennes fastighet.

Delägare i samfällighet kan även få yttra dig om en samfällighet eller vägförening berörs av ärendet. I de fall det finns en styrelse går bara grannhörandet till ordföranden.

Berörs många grannar och sakägare publicerar byggnadsnämnden även en kungörelse om avvikelsen i Post- och inrikes tidningar. Kungörelsen anslås även på Tanum kommuns anslagstavla, på webbplatsen tanum.se.

Hur får du del av ett grannehörande

När du som granne och sakägare är berörd av ärendet enligt Plan- och bygglagen så kommer byggnadsnämnden skicka hem ett brev till dig via posten med information och ritningar, yttrandeblankett samt ett svarskuvert.

Du kan mejla in ditt yttrande

Grannehörandet går att mejla in till mbn.diarium@tanum.se
Glöm inte att skriva med:

• Ärendenumret (MBN-år-nummer)
• Fastighetsbeteckningen på det sökta ärendet
  
• Din fastighetsbeteckning
• Ditt för- och efternamn

Så vi vet vilket ärende ni yttrar er om.

Svarstid

Du får i normala fall två veckor på dig att lämna synpunkter. Sista svarsdatum står på yttrandeblanketten.

När svarstiden för grannhörandet gått ut gör byggnadsnämnden en samlad bedömning av de synpunkter som inkommit.

Prata med dina grannar

Du som byggherre kan själv informera dina grannar om tilltänkta projekt och föra en dialog redan i planeringsstadiet, oavsett om det du tänkt göra kräver bygglov och startbesked eller inte.

Beslut om bygglov

Ansvarig:Byggnadsnämnden
Delaktiga aktörer:Byggherren

Beslut om bygglov ska ske inom 10 veckor från det att ärendet är bedömt som komplett.

När du får ditt bygglov

När du får ditt bygglov får dina grannar reda på att du har fått bygglov antingen genom delgivning, meddelande eller via den kungörelse om beslutet som ska införas i Post- och Inrikes Tidningar. Det går att överklaga beslutet i 3–4 veckor efter att de har fått reda på att beslutet är taget. Om ingen överklagar beslutet vinner bygglovsbeslutet laga kraft. Det betyder att ingen längre kan överklaga beslutet.

• Ditt bygglov slutar gälla om du inte har börjat bygga inom två år, eller om du inte har byggt klart inom fem år.
• Du får inte börja bygga förrän du har fått ett startbesked från byggnadsnämnden.
• Du får inte heller börja förrän fyra veckor efter att meddelandet har kommit in i Post- och Inrikes Tidningar.

Om du inte får bygglov

Om byggnadsnämnden säger nej till din ansökan om bygglov kan du överklaga beslutet till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan då välja att ändra kommunens beslut eller att säga nej till ditt överklagande.

Om tekniskt samråd krävas beslutas detta om i samband med beslut om bygglov/mark- och rivningslov. Om åtgärden är av mer komplicerad art beslutas även behovet av en kontrollansvarig i samma beslut som bygglov/mark- och rivningslov.

Miljö- och byggnadsnämnden kallar skriftligen till ett tekniskt samråd där byggherren och kontrollansvarig ska närvara. I vissa fall kallas även fler personer, till exempel räddningstjänsten eller miljöavdelningen. Som byggherre ansvarar du för att projektörer och entreprenörer kallas till byggsamrådet om så önskas.

Inför det tekniska samrådet

Inför det tekniska samrådet kommer du som byggherre att få en lista på dom handlingar som behöver inkomma inför det tekniska samrådet.

Vanligt förekommande handlingar är:

• Förslag till kontrollplan
• Person som avses att utföra utstakning eller/ och lägeskontroll
• Brandskyddsbeskrivning
• Energibalansberäkning
• Konstruktionsritning Grund
• Konstruktionsritning Stomme/Tak
• Färdigställandeskydd
• Klimatdeklaration
• Rivningsplan samt inventeringslista om åtgärden innehåller en rivningsåtgärd
• Utlåtande sakkunnig brand (vid ärenden av mer avancerad art)
• Geoteknisk utredning/utlåtande (Vid behov)

Brandskyddsbeskrivning för objekt som är större än en-/ eller två-bostadshus kräver en granskningstid om minst 10 dagar för räddningstjänsten och bör därför inkomma i god tid innan tidbokning för tekniskt samråd.

Vid frågor och bokning av tekniskt samråd kontakta våra byggnadsinspektörer via kundcenter 0525-180 00.

Vid samrådet görs en genomgång av:

• Bygglov/mark- och rivningslovets omfattning och eventuella villkor i beslut
• Arbetets planering och organisation
• Byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in. Så som konstruktionsritningar för grundläggning och byggnadens stomme, takkonstruktion samt brandskyddsbeskrivning.
  
• Hur förekomsten av tänkbart farligt avfall har inventerats, om samrådet avser en rivningsåtgärd
• Behovet av arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder
• Behovet av färdigställandeskydd
• Behovet av utstakning eller/och lägeskontroll Öppnas i nytt fönster.
• Behovet av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, så som energibalansberäkning, klimatdeklaration
  
• Behovet av ytterligare sammanträden
  
• Upplysningar om krav på tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet i samband med utförandet av åtgärden.

Vid samrådet upprättas ett protokoll

På det tekniska samrådet dokumenteras all den projektering som är av vikt, för att byggnadsnämnden ska kunna göra bedömningen att åtgärden kan komma att uppfylla gällande lagkrav.

För ärenden som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan får du inte påbörja arbetena förrän du fått ett skriftligt startbesked från miljö- och byggnadsnämnden. Att påbörja arbetena utan startbesked leder till byggsanktionsavgift.

I startbeskedet fastställs kontrollplanen som ska gälla för byggarbetenas genomförande.

Innan startbesked kan ges behöver du och din kontrollansvarig ha varit på ett tekniskt samråd med kommunens byggnadsinspektör.

Först därefter, när kontrollplanen fastställs samt övriga handlingar som behöver redovisas för miljö- och byggnadsnämnden är inlämnade, kan ett skritligt startbesked ges.

När tekniskt samråd inte behövs

Om det inte behövs något tekniskt samråd, ges startbesked redan i samband med att beslut om lov ges, eller snarast möjligt därefter, eller efter att anmälan har kommit in.

Om alla handlingar inte har inkommit föreläggs byggherren att skicka in dessa för att nämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Det är viktigt att byggnader, tillbyggnader eller andra anläggningar uppförs på rätt plats, det vill säga på den plats som bygglovet eller startbeskedet anger. Om placeringen eller höjdläget blir fel kan det leda till stora kostnader för att rätta till felet. Därför anger plan- och bygglagen, PBL, att utstakning ska ske om det behövs.

Utstakning och lägeskontroll

Utstakning och lägeskontroll behövs när placeringen har stor betydelse.

Utstakning utförs innan byggnadsarbetena påbörjas och innebär att läget av en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning märks ut på marken. Lägeskontroll utförs när åtgärden påbörjats eller är färdig.

Vad är utstakning?

Utstakning kallas även för utsättning eller utmärkning och innebär att det som finns inritat på situationsplanen märks ut på marken. Utstakningen visar var på fastigheten den planerade åtgärden kommer att hamna. Om det på platsen inte redan finns en byggfix (referenspunkt i höjd som används vid avvägning under markarbeten) så kan en sådan stakas ut i samband med utstakningen.

Utstakning utföres oftast i två steg:

1. Grovutstakning - utföres vanligtvis inför gräv- och schaktningsarbeten.
2. Finutstakning - utföres vanligtvis när gräv- och schaktningsarbeten för husgrunden är klara men före man påbörjar arbetet med själva husgrunden.

När i byggprocessen ska utstakning utföras?

Utstakning ska göras efter det att byggnadsnämnden har lämnat ett startbesked. Det ska ske skyndsamt och inom den tid som anges i startbeskedet.

Vad är en lägeskontroll?

Lägeskontroll är en inmätning av den nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning som beviljats bygglov. Kontrollen redovisar om det inmätta läget i plan och höjd stämmer med läget enligt bygglovsbeslutet eller startbeskedet.

Lägeskontroll bör utföras när formen till grunden är färdig men innan gjutning av plattan påbörjas. Om en lägeskontroll utförs i tid finns möjligheter att rätta till eventuella fel. Lägeskontroll utförs ibland efter att grundläggning utförts, eller till och med när åtgärden är klar, vilket är för sent. Om byggnaden placeras fel kan det leda till att slutbesked inte kan ges.

Vem gör utstakning och lägeskontroll?

Utföraren av utstakning och lägeskontroll behöver ha grundläggande mätteknisk färdighet.

Om byggherren inte har egen kompetens så kan utstakning beställas av en mätkonsult som har grundläggande mätningsteknisk färdighet. Du kan också beställa utstakning via vår e-tjänst. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Grundläggande mätningsteknisk färdighet

Den som vill utföra utstakning och lägeskontroll i Tanums kommun ska styrka sin mätningstekniska färdighet. Kommunen använder oss sig av Lantmäteriets rekommendationer "Grundläggande mätningsteknisk färdighet". För denna färdighet krävs:

• examen från en mätningsteknisk utbildning på minst 2 år
• kompletterad med praktisk erfarenhet i minst 2 år
• att summan blir minst 5 år. Exempel: 2 års utbildning och 3 års praktisk erfarenhet.

För att styrka grundläggande mätningsteknisk färdighet enligt Lantmäteriets rekommendationer behöver du skicka in en verifiering via e-tjänst. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Grundläggande mätningsteknisk färdighet - Rekommendationer. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (pdf, nytt fönster)

Grundläggande mätningsteknisk färdighet - Kompletterande information. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (pdf, nytt fönster)

I de flesta fall ska miljö- och byggnadsnämnden vid minst ett tillfälle under byggprojektets gång besöka arbetsplatsen. Behovet av arbetsplatsbesök gås igenom på det tekniska samrådet.

Vid arbetsplatsbesöket ska din kontrollansvarig närvara och det är bra om du som byggherre också är med.

Vad görs på ett arbetsplatsbesök

Vid arbetsplatsbesöket kontrollerar miljö- och byggnämndens inspektör bland annat att:

• kontrollplanen och bygglovet följs
• den kontrollansvarige är närvarande i föreskriven utsträckning
• inget uppenbart strider mot byggreglerna

Om brister upptäcks

Om allvarliga avvikelser upptäcks kan du kallas ni till ett samråd för att diskutera nödvändiga åtgärder. Det kan bland annat innebära att kontrollplanen behöver justeras, eller att ytterligare handlingar behöver lämnas in.

Du får ett protokoll

Inspektören skriver ett protokoll under arbetsplatsbesöket som sedan skickas till byggherren och kontrollansvarig.

Förändringar under byggandet

Det är vanligt att man under byggets eller projektets gång kommer på ändringar man vill göra. Innan du gör ändringar i förhållande till bygglovet ska du kontakta byggnadsinspektören.

Om bygglovet inte följs och inget nytt beslut finns räknas det som olovligt byggande, eller ”svartbygge”. Om du under projektets gång vill göra ändringar i det som du har fått bygglov för ska du kontakta byggnadsinspektören.

Är ändringen så stor att den i sig själv skulle behöva bygglov, behövs ett nytt beslut

Till exempel om en byggnad ska:

• bli större
• bli högre
• ändra placering

Även ändringar i hur du vill placera fönster och andra detaljer kan behöva ett nytt beslut.

Slutsamråd ska hållas för åtgärder som omfattas av tekniskt samråd.

Slutsamråd hålls när byggprojektet är avslutat, men innan byggnaden tagits i bruk. Slutsamråd är ett besök som görs där byggåtgärderna har genomförts.

Till slutsamråd kallas byggherren, den eller de kontrollansvariga och övriga som enligt miljö- och byggnämnden bör ges tillfälle att delta.

Vid slutsamrådet går man igenom följande:

• Hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts
• Avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna
• Den kontrollansvariges utlåtande
• Den kontrollansvariges och kommunens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande
• Dokumentation över arbetets utförande
• Behov av andra åtgärder
• Förutsättningarna för ett slutbesked

Miljö- och byggnämndens byggnadsinspektör ska föra protokoll över slutsamrådet.

Slutbesked krävs för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked, det vill säga för alla åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan.

Du får inte ta byggnaden eller anläggningen i bruk innan du fått ett skriftligt slutbesked. Flyttar du in eller på annat sätt använder byggnationen innan du fått slutbesked tas sanktionsavgift ut.

Ett slutbesked ska utfärdas då byggherren har visat att alla krav som gäller för byggnationen enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att miljö- och byggnämnden inte haft anledning att ingripa.

Begäran om slutbesked

Byggherren ska i god tid anmäla att byggnationen håller på att färdigställas. Begäran om utfärdande av slutbesked ska ske skriftligt av byggherren.

Om slutbesked inte kan beviljas

Ett slutbesked kan ibland ges trots brister i uppfyllandet av ovanstående krav. Om bristerna är obetydliga kan dessa anges som anmärkningar på slutbeskedet. Om någon brist inte är obetydlig kan miljö- och byggnämnden ändå ge ett slutbesked som är beroende av att bristen rättas till eller att en viss kontroll behöver göras i ett senare skede.

Byggherrens ansvar

Du som byggherre ska se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen och enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggherren ska också se till att kontroll och prövning utförs i tillräcklig omfattning.