Tidigare pristagare

Byggnadspris 2020

Andreas Bjørnebye och Christina Wallin

Motivering:
Familjen Bjørnebye har ägt torpet Räfnäs sedan 1984 och vid den tiden var fastigheten bara bebyggd med en liten enkel torpstuga. De har därefter restaurerat byggnaden och satt denna i stånd samt därtill låtit uppföra ett nytt större bostadshus på fastigheten.

Torpstugan är liten och låg och familjen har under åren underhållit och varsamt renoverat byggnaden och alltjämt har den en väl bevarad karaktär av torpstuga med traditionellt kök och inredning. Moderna funktioner har anpassats till torpets karaktär och har förlagts till delar i huset som tidigare inte nyttjades som bostad. Det nya fritidshuset på fastigheten har utformats och placerats med respekt för den mindre stugan på tomten och skapar en sammanhållen enhet med det äldre huset och bevarar den småskaliga karaktären. I det nytillkomna huset har byggnadsmaterial valts med miljömässig hänsyn.

Familjen har samlat in och dokumenterat kunskap kring torpets långa historia som sätter in torpet i ett historiskt sammanhang och med koppling till människor och händelser på platsen.

 

Byggnadspris 2019

Gunnar och Linda Ljunggren, Älgeland Bullaren, för upprustning och iståndsättning av sitt bostadshus och gårdsmiljö samt deras engagerade verksamhet för byggnadsvård inom Tanums kommun med omnejd.


Byggnadspris 2018

Kooperativa hyresrättsföreningen Hogslätts Vänboende och byggmästare Ulf Pagander

Dessa har i ett kreativt och nära samarbete planerat samt uppfört ett flerbostadshus i Gerlesborg där de framtida lägenhetsinnehavarna kunnat påverka sitt framtida boende.

Huset visar på en god anpassning till platsens förutsättningar och att det går att skapa relativt stora flerbostadshus som samverkansprojekt och med låga byggkostnader.

Om Hogslätts vänboende

Huset på fastighet Hogslätt 1:33 stod inflyttningsklart i juni 2018. Det består av en radhuslänga med tolv lägenheter och ett gemensamt allrum. Lägenheterna har entréerna vända mot gatan och har små förrådshus och parkering på framsidan. På västsidan, som vetter mot natur och berg har varje lägenhet en uteplats.

Initiativtagarna till projektet är människor som tillsammans önskat skapa ett gemensamt boende, men ändå utifrån vars och ens önskemål och förutsättningar.

Förutsättningen har varit att de boende fått möjlighet att medverka och påverka i planerings- och byggprocessen kring allt från materialval och storlek på lägenheter till arbetet med målning och röjning av tomten och det har blivit ett boende som är anpassat till de boendes specifika behov. Slutpriset har också blivit under budget.

Boende för människor med små inkomster var ett viktigt syfte för initiativtagarna, ett annat syfte var ett tydligt hållbarhetsperspektiv som också syns i material och systemval.

De speciella förutsättningarna har i viss mån tagit sig uttryck i husets gestaltning och interiör.

Exempel kring skapande av ett tryggt nytt boende med närhet till grannar på landsbygden, som liknar vänboendet, är få. Vänboendet visar på en form av byggande som kan skapa förutsättningar för att bygga enkla billiga hus för äldre och även barnfamiljer och visar på ett föredömligt sätt att det går att lösa detta.


Byggnadsvårdspris 2017

Arkitekt Conny Jerer, Svenneby

Conny Jerer är utbildad arkitekt och har under sin långa verksamma tid medverkat till att värna den äldre bebyggelsen med särskild tyngdpunkt på den inom Tanums kommun. Conny Jerers stora engagemang i frågan avspeglar sig i att han dels varit delaktig i flera av de byggnadsvårdande projekt som tilldelats byggnadsvårdspriset för Tanums kommun. Vidare har han varit initiativtagare till, och inledningsvis medverkat i, inventeringen av den kulturhistoriska bebyggelsen för kommunens kustorter som genomförts från 2006 och framåt.

Conny Jerer har visat stort engagemang i värnandet av äldre byggtekniker och varit en varm förespråkare för ekologiskt byggande, däribland byggande med halm och lera, tekniker som han själv varit engagerad i att dokumentera och förvalta kunskapen kring.

Conny Jerer har i sin professionella roll som arkitekt såväl som i rent ideell verksamhet lyft frågan kring det långsiktiga förvaltandet av vårt byggda kulturarv och vår lokala byggnadstradition och medverkat till att skapa engagemang kring detta hos många. Conny Jerers engagemang har haft stor betydelse för utvecklingen av arbetet med byggnadsvård i Tanums kommun.

Björn och Kate Christiansson

Byggnadsvårdspris 2016

Björn och Kate Christiansson, Rörvik Trädet Hamburgsund, Kville-Rörvik 1:8

Paret Christiansson har med varsamhet, respekt för husets historia samt känsla för detaljer renoverat och moderniserat det äldre bostadshuset på gården Rörvik, strax söder om Hamburgsund.

Boningshuset, som är ett bohuslänskt dubbelhus, uppfördes år 1851 av gårdens kvinnliga ägare Anna Catarina, Björn Christianssons anmoder. Troligen användes en del material från det äldre bostadshuset som flyttades till platsen vid laga skiftet 1830. Tidigare låg gården närmare Hamburgsund i en mindre by. Släkten har, enligt utsago, varit innehavare av gården sedan 1600-talet. År 1967 byggdes ett modernt bostadshus i mexitegel strax intill och det äldre huset övergick till att hyras ut till sommargäster för att sedan stå tomt.

År 2002 tog Björn och Kate sig an huset och gjorde det beboeligt enligt dagens normer men med stor respekt för tidigare generationer, befintlig äldre utformning samt traditionella material och tekniker.

Det är få hus från mitten av 1800-talet och tidigare som fått ha kvar sitt ursprungliga utseende. Under 1960-talet var det många av dessa hus som genomgick radikala förändringar genom tillbyggnader och moderniseringar. I det här fallet byggde man istället ett nytt hus vilket gjorde att det äldre huset bevarades. De karaktärsdrag som tydligast minner om dess urpsrung är det lilla taköverhänget, den låga naturstensgrunden, de parställda fönstren på västra fasaden samt den äldre locklisten och fönstersnickerierna. Interiört finns äldre dörrar, höga trösklar samt murstocken med bakugnen bevarade och ger tillsammans med nya material i traditionellt uförande en äldre karaktär.

Inget byggnadsvårdspris delas ut för 2015.

ByggnadsvårdspsrisFörstora bilden

Byggnadsvårdspris 2014

Kerstin och Per Anders Hedén, Koxeröd 3:4

för deras hänsynsfulla renovering av Stamgården.

Bostadshuset på Stamgården uppfördes som dubbelhus mellan 1850 och 1860, enligt ägarens uppgifter.

Koxeröd Stamgården friköptes från Kungliga Domänverket år 1936, och 2012 förvärvade Kerstin och Per Anders Hedén gården. Sedan dess har de kontinuerligt renoverat bostadshuset och tillhörande byggnader på gården.

Huset, som har en välbevarad timmerstomme, är uppfört i en våning med stort vindsutrymme och med entréveranda.

Vid renovering av huset förstorades entréverandan där man återanvände träbalkar från en gammal byggnad som skulle rivas. Den gamla fönstersättningen återställdes också.

Den ursprungliga ytterpanelen som bestod av locklistpanel samt fotbrädan på torpargrunden fick bytas. Vid renoveringen användes lockbrädor med fasning som tillverkades enligt panel som ägarna hittade på en gård i Högsäter. Panelen målades med röd slamfärg.

Taket som lades om med plåt under 1990-talet återställdes med traditionellt lertegel.

Parytterdörrarna är nyproducerade men i gammal stil.

Inomhus har man fortsatt renoveringen i äldre stil. De ursprungliga innertaken som under tidens gång ersatts med masonitskivor återställdes i trä. En ny spiskåpa och vedförvaring till vedspisen murades upp i gammal stil.

Klicka på bilderna för förstoring.

FramsidanFörstora bilden

Framsidan

HusgavelFörstora bilden

Husgavel

FönsterdetaljerFörstora bilden

Fönsterdetaljer

Koxeröd anno 1910-taletFörstora bilden
Linda och Ulf LjungquistFörstora bilden

Byggnadsvårdspris 2013

Linda och Ulf Ljungquist, Grebbestad, ägare till fastigheten Kärra 2:4, utsågs till 2013 års byggnadsvårdspristagare.

Motivering:
De har genom stort engagemang återuppbyggt och renoverat sitt bostadshus enligt den bohuslänska byggnadstradition som vi känner från 1800-talets senare del. Även i nya tillägg har de respekterat byggnaden och byggnadstraditionen, genom att använda sig av traditionella och sunda material och genom att tillbygga proportionerligt i förhållande till ursprungsbyggnaden.


Byggnadsvårdsprisbelönat husFörstora bilden


Det gamla huset före renoveringFörstora bilden

Huset på ursprunglig plats

Originalbyggnaden, som är från 1839, ska ha byggts av en sjökapten och låg på nuvarande Lagunens camping i Strömstad innan den flyttades av Linda och Ulf 2004. Huset kallades då för ”Malis hus”, efter en dam vid namn Amalia som bodde i huset fram till 1950-talet. Originalbyggnaden är en äldre typ av västsvenskt dubbelhus, med lägre våningshöjd och kort takfot. Byggnaden har en korsformig planlösning med centralt placerad murstock.  
Då Linda och Ulf kom över huset var det i kraftigt förfall, men det visade sig ha en fullt duglig timmerstomme. Denna plockades ner varv för varv och forslades till Grebbestad.

Hus under renoveringFörstora bilden

Återuppbygnaden är på gång

I återuppbyggnaden, som påbörjades 2005, sparades det byggnadsmaterial som gick att återanvända från ursprungshuset; timmerstommen, större delen av de enkupiga takpannorna, en del golvplank och interiöra dörrar. Huset höjdes ett timmervarv under återuppbyggnaden, för att höja den invändiga takhöjden. Två tillbyggnader gjordes då, en veranda med takkupa på framsidan och en förstu på baksidan. Fasaden, klädd med locklistpanel, målades sedan med vit linoljefärg. Fönsterfoder är målade i ockragult och bågar i engelskt rött.
En del byggnadsdelar är begagnade, från andra byggnader. Ett par av fönstren är ”räddade” från när fönsterbyten gjordes på Grebbestads folkhögskolas internatbyggnad. Fönstren skulle då kastas men kom i återbruk i Lindas och Ulfs hus istället. Andra delar är nyproducerade, men i äldre stil, såsom pardörrarna på verandan. 

Pristagare

Byggnadsvårdpris 2012


Kulturmiljövårdsgruppen (KUV-gruppen) har beslutat att Tanums kommuns byggnadsvårdspris 2012 skall tilldelas "stenhuggargruppen" inom Hamburgsunds bildarkiv. Priset tilldelas gruppen för arbetet med återuppbyggnaden av kruthuset med omkringliggande mur, i Backegärdet Amdal, Hamburgsund.

Motivering: Priset tilldelas "stenhuggargruppen" inom Hamburgsunds bildarkiv för att med idogt arbete och varsam hand ha återuppbyggt det starkt förfallna kruthuset med omgivande skyddsmur.

Det nu återuppbyggda kruthuset visar dels på det lokala områdets historia och dels på den bohuslänska stenhuggeriepoken i stort. Byggnaden står som en del av en historisk industrimiljö; en typ av miljö som på många platser i Bohuslän tappat sitt sammanhang i och med att många av byggnaderna tillhörande stenhuggeriverksamheterna försvunnit över åren.

KruthusetFörstora bilden

Kort om stenhuggeriets historia

Stenhuggeriet är en viktig del av Bohusläns näringshistoria. Industrin kom igång på allvar under mitten av 1800-talet, i samband med industrialiseringen av Europa och behovet av sten till stadsbyggandet ökade. Här bröts stenen och skeppades sedan vidare ut i världen. Den bohuslänska graniten kom att bli attraktiv för kanalbyggen i exempelvis Tyskland.

Den lokala näringen i Hamburgsundsområdet etablerades i slutet på 1800-talet, med Amdalsbrottet som en del av denna.

Kruthuset

Byggnaden har, som benämningen "kruthuset" antyder, använts till förvaringsutrymme för sprängämnen som användes i arbetet med att bryta sten.

I händelse av att byggnaden skulle explodera, vilket inte var otänkbart med tanke på sitt innehåll, byggdes som säkerhetsåtgärd en skyddsmur runt om. Denna var till sin konstruktion en så kallad skalmur; en mur med stenblock på var sida om utfyllningsmaterial i form av mindre sten.

Själva byggnaden hade ett tak med en lätt konstruktion som skulle lyfta vid en eventuell explosion, så att sprängkraften styrdes uppåt.

Byggnaden var innan åtgärderna utfördes förfallet med inrasat tak. Skyddsmuren omkring var också delvis raserad. Med hjälp av medel från länsstyrelsen i Västra Götaland startade våren 2012 upprustningen av kruthuset och pågick sedan under sommaren. Taket och muren byggdes upp under antikvarisk vägledning från Bohusläns museum.

Det är idag få byggnader tillhörande stenhuggeriverksamheterna i Hamburgsundsområdet som finns kvar. Därför blir det nu återställda kruthuset i Backegärdet något av en unik byggnad i området.


vinnare av byggnadsvårdsprisetFörstora bilden

Eva och Nils Mattson

Byggnadsvårdspris 2011

tilldelas Eva och Nils Mattson

Eva och Nils Mattson, Tanum, ägare till fastigheten Kämperöd 1:82, utsågs till 2011 års byggnadsvårdspristagare.

Motivering:
Det timrade panelklädda fyrfrontshuset är uppfört under perioden 1900-14. Det har tidigare varit affär och senare telegraf, samt senare även taxirörelse i husets bottenvåning, medan övervåningarna har används som bostad. Byggnaden är, sånär på balkongen, samt en mindre tillbyggnad på husets baksida oförändrad sedan den uppfördes. Ägarna har med stor varsamhet underhållit bostadshuset och bibyggnaderna.

byggnadsvårdsprisetFörstora bilden

Huset i dag

byggnadsvårdsprisetFörstora bilden

Huset som det tidigare såg ut






Byggnadsvårdspris 2010

tilldelas Mats Nyblom

Mats Nyblom tilldelas Tanums kommuns byggnadsvårdspris 2010 för vård och bevarande av Kragenäs järnvägsstation.

Stationshuset uppfördes 1903 i samband med att norra Bohusbanan anlades. Stationshuset ritades av Statens järnvägars chefsarkitekt Folke Zettervall och är en av få stationsbyggnader i Bohuslän som finns bevarade i originalutförande ännu idag. Kulturminnesvårdsgruppen i Tanum tilldelar priset med motivering att byggnader och trädgård inte har förändrats, utan bevarats och vårdas med en stor kunskap och värdighet av sin ägare.

Kragenäs stationsbyggnad 2010 Förstora bilden

Kragenäs stationsbyggnad 2010

Kragenäs järnvägsstation

Kragenäs järnvägsstation ligger längs med den norra Bohusbanan, som sträcker sig mellan Skee i norr och Uddevalla i Söder. Stationshuset uppfördes i samband med anläggandet av Bohusbanan år 1903, och byggnaden ritades av Folke Zettervall, Statens Järnvägars chefsarkitekt.

Byggnadens samlade volym är murad i rött mörkbränt tegel, och ett har ett höjt mittparti ovanför den centralt lagda huvudentrén. Fönstren är symmetriskt placerade, det lätt svängda tegelklädda taket, som ursprungligen täcktes av bandplåt, är delvis valmat. Taknocken kröns av ett par skorstenar.

Arkitekten var inspirerad av den kring förra sekelskiftet så moderna jugendstilen. I Kragenäs stationshus går det att se bland annat i fasadens mörka dekorativa murade band, entréns indragna bågformade valv, samt av takfallets lätta svängning.

Här syns hela gårdsmiljön. På andra sidan järnvägsspåret låg tidigare ett godsmagasin.Förstora bilden
Här syns hela gårdsmiljön. På andra
sidan järnvägsspåret låg tidigare ett
godsmagasin.

Stationshuset inrymmer förutom den stora vänthallen, toaletter, biljettexpedition, resgodsrum, postfack, stationsföreståndarvåning på övre plan och en stationskarlslägenhet på bottenvåningen. Det har även funnits jordkällare tillhörande bostäderna. Till stationsbyggnaderna hör även en ekonomibyggnad vid infarten av stationsplanen, samt det numera rivna godsmagasinet, som var beläget på andra sidan järnvägsspåret. Vid järnvägskorsningen några hundra meter norrut ligger även Kragenäs vitputsade banvaktarstuga.

SJ:s biljettförsäljning upphörde under 1960-talet och tågen slutade att stanna på stationen tjugo år senare. Fram till 1993 brukade militären byggnaden till förråd då nuvarande ägare Mats Nyblom tog över stationen.

Ekonomibyggnad invid infarten till stationsplanenFörstora bilden
Ekonomibyggnad invid infarten till
stationsplanen.

Kulturhistorisk motivering av byggnadsvårdspriset

Det karaktäristiska stationshuset i rött tegel är väl synligt för alla som än i dag tar tåget från Uddevalla till Strömstad och likaså den som med bil kör längs med E6:an. Idag är de flesta stationshus rivna eller förvanskade medan Kragenäs stationshus är bevarat så gott som i sitt originalutförande och har ett högt miljöskapande värde.
 
Kragenäs stationshus och dess tillhörande miljö har ett högt kulturhistoriskt, arkitektoniskt, teknikhistoriskt och miljöskapande värde. Mats Nyblom har kontinuerligt underhållit byggnaden och bytt ut de byggnadsdelar som ej gått att spara till nytillverkade hantverksmässigt skickligt tillverkade kopior. Bland annat har skorstenarna murats upp av en kunnig murare, efter den gamla modellen, och kakelugnar och eldstäder går ånyo att elda i. Hängrännor har nytillverkats efter ursprunglig förlaga, tegel i fasaden som fått utstå frostbrytningar, murat om skorstenar och ska sätta upp en ny autentisk stationsklocka på samma plats där den ursprungliga tronat.

Kragenäs stationsbyggnad, vykort från 1905Förstora bilden
Krangenäs stationsbyggnad, vykort
från 1905.

Mats Nyblom underhåller och renoverar den gamla stationsbyggnaden och dess tillhörande bibyggnader och trädgård med stor kunnighet och ska därför vara en stolt pristagare av Tanums kommuns byggnadsvårdspris för år 2010.

Det som motiverar byggnadsvårdspriset är att byggnaderna inte har förändrats, utan underhållits och bevarats med stor kunskap och helhetssyn.

Text och foto: Lena Pella.
Vykort lånat från Wikipedia 2011-02-03.

Kontakt

Kundcenter

Telefon 0525-180 00
Fax 0525-183 00
kommun@tanum.se

Måndag-fredag 8.00-16.30
Avvikande öppettider

Besöksadress

Kommunhuset
Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede

Tedacthuset
Storemyrsvägen 2
457 31 Tanumshede

Postadress

Tanums kommun
Verksamhet/mottagare
457 81 Tanumshede